Jag tycker många gånger att attityden på ridklubbar/träningar/tävlingar etc. är väldigt tråkig, både bland ryttare och föräldrar, tyvärr. Många är nedlåtande, tror att de själva vet bäst, tycker mycket om andra och många andra konstigheter. Istället för att hjälpa och sporra varandra så snackas det mycket bakom ryggen, man slänger ur sig taskiga kommentarer, man är otrevlig mot funktionärer.

Jag tror att det snackas mer än man tror, många pratar om hur snygg utrustning man har, hur duktig den och den är, hur fel alla andra gör med sina hästar, extriörer, gångarter, hoppteknik osv osv...

Jag tycker egentligen att det är helt sjukt, hur orkar vi ens lägga så mycket energi på alla andra??? Varför inte bara ha roligt med sin egen häst? Skit i att du tycker att någons utrustning är ful eller att dennes ponny har helt felaktig extriör, vad gör det dig? Just det, ingenting. Många gånger tror jag även att det kan bero på avundsjuka, man måste snacka skit för att låtsas som att man inte alls är avundsjuk, trots att man t.ex är helt sjukt avis på någon annans fina sits eller vad det nu än kan vara.

Asså shiiit, guuu vad dåligt hon har matchat!!!! So? Det spelar liksom ingen roll.

Jag irriterar mig även på folk som blir sura när de inte får en placering, man kan inte göra något åt sina konkurrenter, det enda du kan göra något åt är att träna dig själv och hästen mer, bli bättre. Det allra värsta är dock när det är föräldrarna till en unge som blir sur, haha, det är så patetiskt. "Ja, men mitt barn tyckte jag red bättre hörnpasseringar än trean." Det är ju så, man tycker alltid att sitt eget är bäst, man är EGO! Saken är bara den att domaren (om vi tittar i dressyrperspektiv) tittar lika kritiskt (ska iaf göra) på alla, alltså är det oftast det som är mest rätt.

Allt nedlåtande gör att de unga ryttarna tappar lusten och självförtroendet, ska inte ridning vara roligt?! Nej, vi klankar ner på alla andra så att vi själv inte mår lika dåligt över den uteblivna placeringen...

Detta är exempel på kommentarer som jag har hört/varit riktade mot mig/varit riktade mot andra:

*"Neej, jag hade hoppats på att hon skulle ha ramlat av där!"

*"Ponnyer som din är inte värda något, de skulle lika gärna kunna gå till slakt."

*"Tänk vad många fula ponnysar det finns, jag fattar inte hur folk kan välja så fula när de ska köpa häst?!"

Som ni kanske förstår så har jag, och säkert många andra, tappat mycket självförtroende av sådana kommentarer. Man får även mycket prestationsångest, kan inte glädjas åt varken sina egna- eller andras framgångar...Jag börjar som tur är få tillbaka en del självförtroende, jag försöker alltid koppla bort alla som tittar, även om det är svårt. Det jobbigaste tycker jag är att ha vetskapen om att folk pratar en massa skit om en.

Jag är otroligt glad över att jag inte är inackorderad längre, det är verkligen jobbigt att känna allas ögon på sig, alltid är det någon som stör sig på något man gör och går genast till någon annan och pratar om det. Varför inte ifrågasätta den man stör sig på, varför den gör si eller så? Istället för att sprida rykten som inte är sanna, tissla och tassla...Alla blir gladare och alla känner sig trygga, bättre att köra med "rena kort" :)

Jag har bestämt mig för att sluta tycka så mycket om andra och deras hästar, jag vill bara fokusera på mig själv och Noell, det är faktiskt det som betyder något för mig! Ingen är perfekt, men med en schysst attityd kommer man långt!

 2011 ska bli vårt år, vi ska ha så jäkla roligt! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter en hektisk "Hästens Dag" tog jag och packade in för höstens första tävling som för oss anordnades av Harmångers rk men var förlagd på Jättendals anläggning. Jag har aldrig tävlat där förut, men det var en mysig liten anläggning. Dock var underl...

Det var ett bra tag sedan jag skrev något ordentligt men nu känner jag att det är hög tid att uppdatera er lite om hur vår dressyr utvecklas! Sedan Jossan var här och fixade med honom så har utvecklingen gått spikrakt framåt och han gör stora framste...

Jag grät och grät. Se det. http://atgplay.se/#/video/20130909-matilda "Det värsta var inte att hamna i rullstol, det var att inte kunna rida"     ...

Lördagen den 7/9 anordnade vi på Matfors vår numer årliga "Hästens Dag". Vädret ägde. Kön till barnridningen var typ 50 meter lång, det bjöds på tunnbrödsbak, marknadsstånd, Mor och Dotterkadrilj, käpphästkadrilj, alternativ kommunikation med häst, h...

  På onsdagen den 28/8 var det klubbtävling istället för vanliga hoppträningen som jag, Kristine, Noell och Cesar är med i, dvs ryttarsatsningen. Kristine och Noell hoppade 60 cm som träning inför lördagens debut på hoppbanan och jag valde att hopp...