Denna vecka är det fullt fokus på min och Noells träning, det är lika bra för snart är det vinter på riktigt - tråkigt nog. Jag önskar nästan att jag bara kunde skippa några månader av mitt liv nu, typ hoppa till mars direkt hade varit fint.

Min dag började med lite pilatesträning, var stel som ett as såklart. Jag har fokuserat mycket på skolan nu och inte orkat träna något, väldigt dumt. Jag har känt mig som en klump, tung i kroppen. Direkt efter det drog Kristine och jag med oss alla hundarna på en promenix, jätteskönt!

Efter lunch bestående av havregrynsgröt toppad med frukt var det dags för ett träningspass med Noell. Jag körde ett rejält pass med henne. Träningen i låg form går verkligen bättre och bättre nu, hon är alldelens avslappnad och njuter! :D Jag börjar även få lite mer koll på bogarna och så har jag faktiskt ett alldelens lagom stöd i handen större delen av tiden, ibland kryper hon dock upp och ihop och börjar trippa men jag har eliminerat bort det mesta. Tränade vidare på senaste Peterträningen, Noell tycker att jag är helt sjukt jobbig med henne och vill gärna bli lite lång och inte allt för eftergiven. Hon tycker att jag är särskilt jobbig när jag gör en galoppökning och vill samla henne ner till skritt efteråt. Men det är bara att träna vidare, för till våren ska sådana saker sitta som en smäck och hon ska vara en riktig gummibollsaktig liten atlet. Efter galopparbetet tränade jag på traven. Jag fick henne naturligtvis inte lika fin som förra helgen men det kändes ändå betydligt bättre än vanligt, särskilt i skolorna, för vi hade en bättre takt och bjudning. Nästa pass hade jag tänkt mig att rida henne lite lägre och rundare än jag gjorde idag och göra kortare bitar av samling, bara samla upp ett språng och sedan fram igen och göra samma sak i traven för att få henne lite kvickare och mer ihop. Lite som fördröjda halvhalter. Jag får se hur det går men det är ju ändå själva ögonblicket i övergången som stärker mest, precis som galoppfattningar.

Efteråt stretchade och linimenterade jag henne ordentligt. Det är så mysigt att pyssla i stallet, särskilt på kvällarna när man lägger in kvällsmaten och nattar dem. Jag har mycket lättare att slappna av och somna när jag vet att Noell mår bra och allt är klart, jag kan själv kontrollera att hon har fått allt som hon ska. Jag tycker att det är väldigt jobbigt att ha sin häst uppstallad när man aldrig kan vara säker på att boxen är riktigt stängd och att rätt täcke ligger på, usch vilken ångest.

När jag var färdig med Noell så var det bara att käka lite middag och sedan powerwalka ner till MRF för u-sek möte... Och sen gå hem igen haha. Nyttigt med motion!

På kvällen klickade jag hem ett par täcken och två par skydd till Noell. :) Vi är i extrem täckesnöd eftersom Cesar biter i dem och hon skrapar sönder dem mot träden... Blir dyrt för mig, tur att det var rea iaf. ;)

God kväll.

Idag har jag verkligen bara chillat. Jag kände att det var extremt välbehövligt då min kropp och hjärna har skrikit åt mig de senaste två veckorna att jag är i behov av lite vila. Det var väldigt länge sedan jag hade en dag då jag BARA gjorde stallet och red och inte en massa andra saker. Jag har väldigt lätt för att göra en massa extra saker, typ smörja träns eller städa mitt rum så fort jag får en stund över. 

Imorgon har jag dock lite mer planer. Jag ska träna Noell på banan, städa rummet samt eventuellt åka och fika hos min farmor som fyllde år i fredags plus att jag tror att det är u-sek möte imorgon kväll. Det fyller antagligen min dag iaf! Borde även hinna med lite pilates och en promenad...

Hursomhelst så tog vi en uteritt idag, alla sex. Det var längesen vi red ut allihopa, inte sedan i somras någon gång?! Mysfaktorn var såklart max, hästarna var väldigt pigga och glada och vi pratade på om allt och inget. Noell kändes riktigt fin och jag tror att hon uppskattade att jag för en gångs skull tog ut henne i dagsljus. 

Imorgon peppar vi för ett träningspass pärlan! Godnatt.  

Igår var det fredagsmys ute i höstrusket. Nina och jag tog oss en uteritt runt Åsta. Eftersom att det har regnat i två dagar så var grusvägen mjuk och fin att rida på. Vi skrittade mestadels men vi tog en uppfriskande trav på raksträckan mellan åkrarna. Noell fick för en gångs skull trava snabbt. Jag lägger ju alltid mycket fokus på att hon ska trava långsamt och vänta på mig, men nu fick hon sträcka ut lite. Fastän hon var väldigt het så lyckades jag på något sätt ha henne ganska rund i formen, hon börjar minsann bli en välriden liten häst! Det är väldigt bra för jag vill ju arbeta henne så skonsamt som möjligt, hon ska inte bära mig på skelettet utan med sina muskler.

Något som är bra med att Noell får ridas med Patrick är att han går så väldigt snabbt och tar lååånga kliv så Noell får minsann hålla ett högt skrittempo för att hinna med. Om vi däremot rider med Nova så brukar Noell passa på att lata sig en del, verkligen gå och spatsera och se sig omkring vilket är bra ibland det med. Variation är bra.

ponnyskrutt   

Btw, vad tycker ni om den nya designen? (:

I torsdags var jag väldigt trött och så var vädret väldigt grått och trist men jag valde ändå att rida en sväng på ridbanan. Noell var väldigt pigg och springig, jag fick vara där med halvhalter heeela tiden. Red bara "mestrav" hela passet, så låg form som möjligt och en del sidvärtsrörelser. Galopperade lite runt hela stora banan i lägre form vilket Noell verkade uppskatta, bjöd framåt som tusan så det var inte helt lätt för mig att balansera upp och bromsa upp henne med sitsen. Jag tycker dock att det är bra att hon kan och vill sträcka ut galoppen lite framåt emellanåt eftersom vi har börjat träna en hel del samling. Jag tycker att det är viktigt att hästarna bjuder och inte fastnar i ett läge och något som är ännu viktigare är att man som ryttare inte samlar för mycket och länge så att hästen tillslut tappar både rygg och bakbensaktivitet. Rid hellre ett övertempo i galoppen än att "samla" så att hästen travar med bakbenen. Att hästen börjar trava med bakbenen i samlingen kan också vara ett tecken på att ryttaren samlar med handen och inte sätet.

Om jag återgår till passet så testade jag ett par bakdelsvändningar åt varje håll. Åt vänster har det aldrig varit några problem men nu under hösten har jag haft lite problem med att hon tappar bjudningen när jag ska vända åt höger. Detta släppte dock nu för jag har suttit och grunnat på det där ett tag för att komma underfund med vad jag gör för fel och grejen är den att jag har skjutit fram högerhöften i vändningen och helt enkelt stoppat upp hela hästen. Karin har också varit på mig att jag har låst henne i den sidan men jag har inte förstått exakt vilket fel jag gör. Sådan är jag, mina små fel åtgärdas oftast bäst när jag själv sitter och tränar i min egen värld och koncentrerar mig på att känna. Ridning är känsla och det gäller att man vågar lita på den också!

För oss är det väldigt viktigt med pass utan tryck, bara jogga runt och finna avspänning och mjukhet.  

Jag och mamma upprepade förra onsdagen med en väldigt sen uteritt på kvällsjön. Noell kändes fortfarande väldigt stel sen Peterträningen, så jag lossade, böjde och tänjde så mycket som möjligt. Mot slutet slappnade hon av och frustade ur sig lite spänningar.

I övrigt hade jag en hel del plugg att göra färdigt, man vill ju inte ha en massa saker med sig på lovet. ;-)

Under tisdagsförmiddagen fick jag ett ordentligt lyft i mitt liv. Jag är numer klar med Psykologi A och påbörjade nu min andra valda kurs - Kriminalteknink. Verkar väldigt intressant och så är det lite praktiskt också!

Noell hade en välbehövlig vilodag, hon var väldigt trött på måndagen. Kanske tog Peterträningen på en del? Mycket möjligt med tanke på hur duktigt hon tog i.

Gullungen.  

I måndags var det återläsningsdag på Skvadern. Jag hade inget att ta igen vilket betydde att jag var ledig! :D Min dag spenderades med att skriva en engelska uppgift om livskvalitet, fast mestadelen befann jag mig naturligtvis nere i stallet.

Under förmiddagen gick jag och mamma lös på hagen. Noell har varit så duktig att riva sönder ännu ett täcke. -.- Jag känner lite spontant att det är väldigt onödigt av henne att gå och stryka sig mot alla träd, som bland annat hon förövrigt har gnagt av större delen av grenarna på så att grenarna består av vassa piggar som så fint trasar sönder täckena, ett efter ett. Mamma gick lös med busksaxen (heter det så?) och klippte av alla grenar som hotade Noells hela täcken. ;-) 

Efter att vi och hästarna hade fått i oss lite lunch så tränade jag mamma och Cesar en sväng på banan. De skötte sig väldigt bra, vi jobbade på liknande saker som jag gjorde med honom i lördags. Dock fick de jobba över lite cavaletti också, han har verkligen blivit starkare och börjar nu hitta lite schwung i traven över dem, kul! Mamma börjar också bli bättre på dressyrrörelser över huvudtaget, hon förstår bättre när jag t.ex säger att hon ska flytta bogarna eller så. När hon var tonåring så hade hon en hopponny som inte var alltför lättsam att rida dressyr på, hon var en het liten angloarab (korsning mellan arab och engelskt fullblod) och var felriden under större delen av sitt liv då hon hade en redig underhals.

På kvällen stod skrittning av Noell på schemat och jag fick sällskap av både Nina och Kristine. Mitt val att rida barbacka var väldigt självklart för jag hade dragit på mig brännsår av mina ridbyxor på Peterträningen, i knävecken. Kul liv. Fast vid en närmre eftertanke så var det så otroligt värt denna smärta, fortfarande löjligt lycklig. Hursomhelst så blickade Nina och jag tillbaka några år i våra liv och Kristine fick höra både det ena och det andra om våra knasiga upptåg. Som när vi "fikade" (läs pratade anm.) i tre timmar innan vi tog oss ut i stallet eller när Nina hällde yoghurt över mina jeans... Det är bara att konstatera att vi har haft otroligt roliga år tillsammans och fler kommer det förhoppningsvis att bli!

Såhär såg vi ut för en sisådär fem år sedan, haha.   

I söndags kväll kände jag mig verkligen uppfylld av glada känslor, hela jag! Hur underbart är det inte att börja dagen med en skogstur på en viss nordsvensk i strålande väder? Och avsluta stalldagen med ett mycket givande pass för en viss Peter?

Cesar var jätteduktig, men jag hade inga större krav på honom heller. Vi var mest ute för att motionera oss och fylla själen med massor av må-bra känslor - man mår toppen av ridning! Det känns tungt ibland men som allra oftast är det som medicin för själen, känslan att bara vara här och nu, släppa allt annat och blåsa ur huvudet från pestiga tankar, underbart.

Noell och jag pallrade oss ner till banan vid två-tiden i en böljande och ovanlig höstvärme, gillas skarpt. En omgång av Peter väntade oss. Värmde upp som vanligt med att hon skulle vänta på mig i ett lugnt tempo men samtidigt bjuda fram till bettet och sträcka sin överlinje. Efter det (och en lång skrittpaus;) fick vi trava över tre cavalettibommar för att stärka Noells trav. Vissa gånger fick hon ordentligt sväv och schwung över vilket jag är jätteglad över med tanke på att hon snubblade över saker som låg framför henne i ett rasande tempo för bara ca ett år sedan. :-) Samlingsarbetet i galoppen fortskred även det och nu skulle jag börja träna på att hon skulle bli kvick i att samla sig, det ska inte behöva ta ett halvt varv längre. Min läxa blev att jag skulle titta på en massa youtube-klipp från stora tävlingar och verkligen studera hur kvicka, men samtidigt mjuka övergångar grand prix hästarna faktiskt gör - inte speciellt jobbig läxa om ni frågar mig. ^^ På slutet fick jag endast trava omkring för att hitta känslan i nedsittningen och att få Noell att trava med hela kroppen. När jag satt på plats travade Noell verkligen hur fint som helst med rygg och allt, Peter utbrast "så bra har jag aldrig sett henne trava!" :D Helt underbar känsla, huur mycket rörelse som helst under mig... Jag fånlog hela tiden och fick tårar i ögonen. Min fina Noell.

Tyvärr kan jag inte bjuda på varken bild eller någon film, inga fotografer var närvarande...