Idag är det måndag igen, veckorna rullar snabbt! Jag har haft en underbar och lugn helg för en gångs skull! Jag har bara gjort det jag har känt för och haft lite mormor mys, jag behöver sådant ibland. Mamma har även gjort efterrätter både lördag och söndag efter middagen så jag har njutit i fulla drag!

Igår red jag och Kristine ut en sväng och det var minst sagt underbart, mängder av pudersnö, lite sol och fyra minusgrader, helt lagom. Behöver jag tillägga att Noell var mjuk som smör i sidorna, pigg och framåt men lyssnade hela tiden?! Det var såå mysigt, värt miljoner!

Nu är det dock nya tag som gäller. Idag ska jag plugga järnet och Noell vilar, imorgon blir det en uteritt och på onsdag ska jag rida ett pass på ridbanan på förmiddagen för jag har friluftsdag och självklart valde jag ridning.   På ondsdag kväll är det även mätdags, spännande!

Nej minsann, nu ska jag försöka plugga lite biologi innan eftermiddagens lektioner börjar. Först kemilabb och sedan ska vi åka skridskor på idrotten. Usch, jag ser verkligen inte framemot att ta på mig skridskor, jag får så sjukt ont i fötterna! Som om det inte vore nog så trycker de där hjälmarna alltid på tinningarna så att man har sprängande huvudvärk efteråt, blä. Nej, positiv ska man vara, jag kommer bli så allsidigt tränad, få friskluft o blabla. Hmfrp...

kram på er! 

Godkväll!

Det har snöat en hel massa de senaste dagarna, tur att det är kall och fluffig snö säger jag bara...

Igår blev det en tur ner till ridbanan för lite lösgjörande arbete. Det var oskottat på banorna pga trasiga maskiner så det blev till att rida i djupsnön. Noell blev jättefin efter en stund, vi jobbade dock inte särskilt länge och det blev mest lite basic med övergångar, volter, rakriktning osv. Man behöver ju inte alls rida lika mycket för snön suger lätt musten ur musklerna, även om det är kall och lätt snö, så man måste tänka sig för så att man inte tränar för länge eller intensivt.

Idag hade vi bokat träning med Karin, men vår chaufför (pappa) är ute och reser med sitt jobb så vi blev tvungna att rida utomhus. Som tur var så hann han åka ner och dra av lite snö innan han skulle iväg! Tyvärr hade vi inte tillgång till någon sladd så det blev inte helt jämnt, men att få bort snön var ju alltid något. Vi resonerade med Karin och hon tyckte att vi skulle köra ändå, naturligtvis med anpassade övningar. Det blev ett lösgjörande pass där vi bara red i skritt och joggingtrav. Mycket böjning, slutor och bakdelsvändningar i både skritt och trav (självklart vänder vi inte så snävt utan det blir lite som små volter). Efter en stund var Noell alldeles "lealös" i halsen och helt avspänd, frustade förnöjt! Trots att vi kommit så pass långt i utbildningen så är det faktiskt riktigt bra att få lite hjälp med det lösgjörande vardagsjobbet ibland, man får lite nya tips för att få hästen ännu smidigare och det blir även en check för tränaren att allt fungerar som det ska. Rörlighet är dessutom en färskvara och särskilt under vinterhalvåret är det viktigt att hålla hästarna mjuka eftersom det är kallt=stelare muskler och inte lika stadigt underlag=spändare häst. Det är roligt att rida Noell i denna typ av jobb nuförtiden för hon har blivit så himla mjuk och stretchar mer än gärna - både i ridningen och även annars!

En dressyrhäst ska vara en smidig atlet så smidighetsträning bör vara en väldigt stor del  av det vardagliga arbetet och det ligger inget fel i att ibland köra ett pass helt utan press där man bara mjukar upp kroppen. Det man alltid bör tänka på är att hästen måste förstå vad skänklar och tyglar betyder och bjuda framåt på rätt sätt innan man kan börja med den här typen av arbete. Att ta en bit i taget är också ett viktigt ledord, man får inte tänja för mycket på en gång - gå bara till dig själv. Det är alltså helt meningslöst att börja jobba med detta om hästen inte har kommit tillräckligt långt i utbildningen och det handlar om att inte pressa hästen, målet är att den ska bli mjukare och mer tillfreds efter passet, man får absolut inte slita eller banka på hästen - det skapar spänningar och kan ge en istadig häst som inte alls vet vad man begär. En annan sak som är oerhört viktig är att man själv inte får vara stel som en pinne, man måste följa med hästens rörelser och vara mjuk. Dessutom kan man inte hänga på utsidan osv för då försvårar man arbetet för hästen. Jag tror att många rannsakar sig själva alldelens för dåligt och bara tycker att hästen är så fruktansvärt stel när det i själva verket är ryttaren som hindrar hästen på något sätt! När man jobbar med detta är det av stor vikt att man rider i ett lugnt tempo så att man hinner med och det ska absolut inte vara någon "flashighet" i det hela, när man jobbar så kan man inte bara trycka på hästen mer framåt och rida förbi motståndet utan man bör istället försöka mjuka upp de jobbiga lägena...

Med detta vill jag slå ett slag för rörlighetsträning! Tänk bara på att anpassa nivån efter individen och att inte tvinga hästen till att tänja mer än vad den kan.

kram

Såhär nöjd var Noell idag! Vi fortsatte i samma anda och jag ryktade, stretchade och masserade i ungefär en timme efteråt, myys!     

Noell har känts superfin hela denna vecka måste jag säga! I tisdags körde vi kondition/styrka i skogen med Kristine och Nova och Noell kämpade på jättebra. Det är roligt att rida henne när hon är lite lagom, hon blir visserligen lite het emellanåt men hon är ganska lätt att lugna ned. Det är också härligt när man får så bra fokus från hennes sida så att man kan variera formen och tempot utan några större problem. Vi behöver fortfarande jobba med att hon ska kunna slappna av redan från början som hon kan när vi tränar på ridbanan, när vi är ute så tar det mycket längre tid innan hon kommer till ro. Förhoppningsvis så kommer det också bara jag är tålmodig och rider lugnt och avspänt själv hela tiden. Dessutom är det förståeligt att det finns mer att titta på osv i skogen så att det blir självklart en utmaning för alla ryttare att kunna rida sin häst med samma avspänning och harmoni som när man rider innanför fyra väggar/staket.

I onsdags red vi med mamma och Cesar ner till ridbanan. När mamma och jag rider tillsammans så hjälper vi ofta varandra lite när man själv har skrittpaus och det är faktiskt ovärderligt att få lite små tips under passets gång. Jag blev tvungen att berömma mammas sits som har blivit så fin! Hon har gymmat och gått på cirkelträning en hel del under hösten och vintern och det syns för att hon har fått en helt annan bålstabilitet och kroppskontroll! Detta gör även att Cesar blir mycket stadigare och mamma kommer åt honom på ett helt annat sätt och han ser allt bättre ut för var dag som går. Mamma berömde mig dels för att hon tyckte att Noells galoppkvalité var snäppet bättre och för att traven var betydligt bättre än i höstas. Jag känner givetvis också stor skillnad och nu kändes det som rätt läge att börja lite mer på allvar göra korta samlingssekvenser i traven så att hon blir starkare och hittar mer växlar och att hon hamnar mer i uppförsbacke. När jag har försökt med detta förut så har hon mest spänt till och jag har inte fått den reaktion jag velat ha, men nu hittade jag känslan på ett annat sätt och hon samlade sig korrekt flertalet gånger! Trötta och nöjda kunde vi trava av och sedan skritta hem med ett leende på läpparna!

Igår var det dags att skritta ut efter två dagar med hårdare pass. Vi gjorde sällskap med Nina och Patrick och vi red vår lilla klassiker sväng och pratade som vanligt oavbrutet hela tiden. Vi skrittade mest på långa tyglar men jag böjde igenom henne och flyttade henne lite hit och dit över vägen i lösgjörande syfte.

Idag är det finally fredag! Jag har bara haft en kort diskussion på företagsekonomin nu på förmiddagen så nu ska jag utnyttja resten av tiden fram till ett då matten börjar med plugg så att jag inte behöver plugga så mycket i helgen.

kram

Noell kunde minsann inte hålla sig från att leka i snön när vi fotade i lördags, så typiskt henne, haha.

Världens snyggaste ponny!

Bilderna är fotade av Kristine den 21/1.

Sisters   

Bilderna är fotade av mig den 21/1.

/Lillasyrran:)

Nu kommer ett litet försenat inlägg om de två senaste dagarnas göromål. I söndags var det en dagen-efter-träning-dag vilket oftast betyder skritt ute i det fria, så även denna söndag. Sagt och gjort, Kristine och jag gav oss ut på ett par pigga och glada ponnyer som skrittade friskt i nysnön ute i skogen. Vi mötte flertalet skotrar men ingen av dem brydde sig om det, de suckade faktiskt när vi mötte den femte i raden, haha. Efter ridning och en hastig lunch bar det av till MRF och vi hjälpte till med barnridning som flöt på mycket bra.

Igår hade vi en välbehövlig vilodag, jag softade mest och gjorde saker jag kände för under kvällen för jag hade dessutom i princip inget skolarbete att ta itu med, skönt!   Noell fick lite uppmjukande massage och en ordentlig rykt innan hon fick gå in och sussa sött, uppskattat saom vanligt.

Nu ska jag gå iväg på lektion igen och därefter blir det ett styrketräningspass, hörs!  

Hej!

Igår var det exakt tre år sedan jag tog emot grimskaftet där en viss liten, osäker femåring satt fast i. Jag kommer aldrig att glömma Noells min när hon fick syn på snön utanför lastbilen. Det första hon gjorde var att stoppa ned hela huvudet i snön och sedan promenixade vi sista biten hem. Sedan dess har tre fantastiska år förflutit, de bästa i mitt liv! Visserligen var den första tiden ganska motig och fylld av blåmärken och tårar och jag glömmer inte första gången vi tog oss ned till ridbanan och det slutade med en galen ponny som bara hoppade omkring med ben åt alla håll. När jag några dagar senare med mammas hjälp hade lyckats rida ett litet pass så var mamma helt överlycklig och utbrast: "vi har klarat det, utan busigheter!" Hon har inte varit lätt och dessutom är hon min första unghäst. Såhär i efterhand så hade jag behövt vara tydligare med gränser till en början, men samtidigt var hon så himla stressad och fick nästan lite panik och visste inte var hon skulle ta vägen även om man bara sa lugnt och bestämt nej när hon gjorde dumheter så jag tyckte att det var lite svårt att känna hur mycket jag kunde säga åt henne. Jag är ändå nöjd med vad vi har åstadkommit och för det mesta är hon väldigt snäll och uppfostrad. Det vi har kvar att jobba med är just markhanteringen, ibland blir hon respektlös när hon blir busig och man går vid sidan av eller jobbar henne från marken på något sätt. Självklart jobbar jag med det hela tiden, nästan varenda gång jag leder henne så checkar jag av att hon lyssnar på mitt kroppsspråk.

Det bästa med henne är hanteringen i stallet, hon står alltid som ett ljus och är hur mysig som helst att borsta, stretcha och massera, även om jag håller på med henne i en till en och en halv timme ibland (händer nog minst en gång i veckan iaf, haha) så står hon lika snällt och hon njuter oftast i fulla drag av uppmärksamheten. ;) Hon är så fin min lilla häst!

Provridning december 2008.

Mys hemma i stallet.

Provridning december 2008. 

Mars 2010.

Tröttis i hagen april 2009.

Första placeringen 2009, 2:a LB:1.

 Uteritt april 2009.

Betesmys 2010. 

Hon är världens bästa!