Det var ett bra tag sedan jag skrev något ordentligt men nu känner jag att det är hög tid att uppdatera er lite om hur vår dressyr utvecklas! Sedan Jossan var här och fixade med honom så har utvecklingen gått spikrakt framåt och han gör stora framsteg varje träning. Eftersom vi rider med i ryttarsatsningen så får vi bra tränarhjälp två gånger per vecka. Varje onsdag hopptränar vi ju i grupp och varje torsdag rider vi ett dressyrpass fast då ensamma. Hoppningen hjälper till att styrketräna mycket till dressyren så att vi har kunnat börja så smått med förvänd galopp, skänkelvikning, ryggning samt så smått ökningar i både trav och galopp. Nu kan jag kontrollera galoppen på ett ganska bra sätt på raka spår och därför kan vi nu börja på allvar att påverka mer än bara formen och böjningen. Nu måste vi börja leka med tempo och steglängd för att stärka och mjuka vägar i förvänd. Jag är naturligtvis väldigt glad över att jag börjar få en så pass ridbar häst och jag längtar ihjäl mig efter att få starta MSV. Det är mycket möjligt att vi redan till våren/sommaren kommer kunna prova någon MSV C och jag hoppas verkligen att vi kan kvala och rida MSV B också där byten börjar ingå. För Cesar älskar att byta ute i skogen så jag tror inte att det blir så svårt att lära honom att byta bra på ridbanan såsmåningom. :)

I och med detta så börjar nu invänjningen på kandar, jag har skrittat med det en gång och första träningen med det blir nu på torsdag!

Några veckor gamla bilder. Han börjar få dressyrhals minsann!

Har även glömt skriva att jag klippt av håret! Det känns bra och mer jag faktiskt. Bättre bild kanske utlovas såsmåningom, hehe.

Igår kväll markarbetade vi lite och Cesar tyckte att det var helt galet roligt! Vi jobbade med dessa två övningar:

Båda dessa övningar är väldigt nyttiga. Den första tränar verkligen lydnaden och det tränar både honom och mig att rida an i en mindre galopp och att jag inte får låta galoppen rinna iväg efter hindren utan att takten skall vara densamma genom hela övningen.  Den andra är extemt nyttig styrketräning för honom eftersom att hans svaghet är just att han gärna tippar inåt i galoppen.

Givetvis var inte allt helt perfekt hela tiden MEN hatten av för Cesar. Han hoppade grymt bra även på dessa små hinder! Ryggen var med i alla språng och hans framben är kvicka som sjutton och han drar upp dem rätt. Det märks att träningen går spikrakt framåt och mycket har lossnat sedan Jossan var här och fixade till honom. Igår var han så himla laddad, öronen spetsade och bakbenen som kanonkulor under kroppen. Han hade mycket energi som gick att fånga upp i kortare och balanserad galopp. Fattningarna från skritt var riktigt bra och vi gjorde faktiskt ett galoppombyte! Jag provade att byta varv i galopp och gav honom byteshjälperna och han bytte väldigt enkelt och galopperade vidare. Jag testade eftersom han byter bra över hinder om jag ser till att visa åt vilket håll vi är påväg efter och ute i skogen byter han mer än gärna i kurvorna så ja, varför inte testa? Och det gick ju galant även det!

Man kan knappt tro att det är samma häst alltså och jag trodde INTE att jag skulle kunna göra såhär pass mycket roligt med honom.

I tisdags var det dags för dressyrträning för Katarina igen! Det känns som att vi är på en fortopp just nu och att vi är påväg upp till nästa nivå. Vi klättrar uppför nästa trappsteg sakta men säkert vilket är hur kul som helst.

I traven finslipade vi mest. Takt, rytm, ställning skulle vara perfekt. Det roligaste som finns är att trimma grundstenarna blankare och blankare. Man känner hur hästen blir starkare, får mer power och utstrålning och blir lyhörd för hjälperna. Signalerna man ger blir mindre och känslan helt rätt. När jag rider är prio ett att hitta känslan som man bara får när hästen är riktigt lösgjord och ligger fint mellan hjälperna, därefter kan jag träna på rörelser och det som ska bättras.

I galoppen övade vi lite mer. Först på att öka/minska volten och sedan på lite tempoväxlingar. Det är viktigt att han börjar kunna öka och minska sprången nu och inte bara tempot. Sedan ville Katarina testa oss lite, pressa gränsen. Hon ville nämligen att vi skulle testa lite svag förvänd galopp i denna väldigt enkla men bra (bästa) övningen som ger en bra början:

Dock kände jag och K såg att balansen inte var riktigt tillräcklig, så vi backade direkt och tränade på att rida på rakt spår fast med lite bogen in. Cesar får man tänka till en extra gång med hur man lägger upp utbildningen eftersom han inte har lika lätt för allt som en ridhäst. Han har så starkt framparti och att rida raka spår med bra balans är lättare sagt än gjort, därför ska jag rida mycket raka spår fast med böjning så att jag inte tappar honom och allt bär iväg. Men jag tror detta är ett bra upplägg för att vi ska komma vidare.

Totalt sett en bra och givande träning och vi närmar oss vårt långsiktiga mål sakta men säkert - MSVC! Jag tror att vi kan klara målet med hård träning och målmedvetenhet och jag älskar att ha mål att sträva emot.

Cesar var väldigt seeeg i kroppen till en början vilket iofs kan vara förståeligt när han redan gått två hårda pass under veckan. Han behövde verkligen lösgjöras och "kvickna till" i kroppen och för hjälperna.

Efter självständig jogg i alla gångarter som uppvärmning så började vi med tre serpentinbågar över banan i trav med volt i mittenbågen. Efterhand lade vi in övergångar över medellinjen till skritt, först tre en stund och sedan endast ett. När han tog övergångarna bra så övergick vi till att göra en övertydlig halvhalt vid passagen av medellinjen, dvs. jag tog tillbaka traven såpass mycket att det nästan blev skritt och sedan igång igen. Dessutom fick vi öka traven i varje volt så att vi fick in mycket växlingar. Denna övning funkade super och Cesar kvicknade till bra, blev loss i kroppen och fin i form, bakbensaktivitet och hand.

När vi var nöjda med travarbetet så red jag på stora mittvolten och galopperade. Han var helt underbar! För första gången kändes det helt avslappnat och som att sitta på vilken ridhäst som helst. Även om han har sett väldigt "ren" ut från backen så har känslan ändå varit travhäst-galopp, lite springigt och takten något grötig. Men nu. Kristallklar. Lugn. Jag kunde variera, länga några språng och ta tillbaka. Varv på varv. Nästan gråtfärdig, lycka! Finally, no more words needed. Fortsätter vi såhär så kommer det inte dröja värst länge innan vi dansar fram i förvänd galopp, kan göra riktiga ökningar och enkla byten, wohooo!

Känns bra att jag senaste månaden (kanske t.om mer) inte behövt trimma dressyr på banan med skarpt bett en enda gång utan har klarat mig utmärkt med vanliga bett. Har dock använt det skarpa vid en del uteritter och vid all hoppträning. I skogen kan han bli rätt stark och i hoppningen vill jag känna mig säker på att jag kan ta igenom halvhalter. Det är som en liten säkerhetsfråga att jag känner att jag kan reglera honom på hinder och att vi kan samarbeta bra. Det kan bli farligt om han bara tar bettet och går iväg mot hinder. Jag tror absolut att han kan gå på vanligt vid vissa hoppövningar nu, men känner att jag vill vara säker. Bättre rida mjukt med en snäll hand på ett skarpt bett än att vara hård med ett vanligt bett tycker jag!

Mamma skrittade Cesar en sväng på tisdagen mellan tömkörningen och hoppningen eftersom jag ändå skulle jobba och rida Norris.

Detta var hindren som användes, två oxrar och två räcken som stod i två V bredvid varandra.

Vi började med att Katarina lade ut ena oxern (4 bommar) till cavaletti som vi travade över samt ena räcket (2 bommar) och red volter runt. Sedan hoppade vi fram med att först trava cavaletti, lägga en volt och fatta galopp i volten för att fortsätta och hoppa ett litet kryss. När vi var varma i kläderna så byggdes övningarna på och vi red massa volter och kringelkrokar hit och dit så att det nästan blev som en banhoppningsträning. En väldigt enkel uppbyggnad som går att variera hur mycket som helst. Den fungerade alldelens ypperligt i vår lilla grupp som innehöll alla kategorier. En maxad b-ponny men som ändå har rätt liten galopp, Noell som är c fast gärna går på d avstånd, en storhoppande maxad d och så Cesar som är liten häst.

Cesar var verkligen hur bra som helst, han är grym. Suger tag i hindren som bara den och sista språnget vi gjorde var så klockrent! Så fort jag styrde upp mot hindren så letade han och han frågade "matte, vilket ska jag hoppa?!" och när han visste så bjöd han till och klippte allt som ingenting. Känner för varje träning hur han utvecklas och vi båda får bättre och bättre självförtroende i hoppningen. Snart mina vänner så är vi ute på hoppbanorna också! ;) 

Tyvärr blev det inget av med träningslägret så denna vecka bokade vi lite special. Måndag - Katarina tömkör, onsdag - hoppträning och fredag - dressyrträning. Det blev helt okej det med om ni frågar mig!

Det var jättelänge sedan Cesar blev tömkörd sist så han hade lite svårt med det där med att gå i de olika varven, han trasslade och vände sig bakåt mot Katarina och grejade. Men när han väl gick så syntes en enorm utveckling i honom - i vintras när vi tömmade så gick det knappt att fatta galopp men nu galopperade han varv på varv! Jag tycker att det är väldigt nyttigt att se sin häst från marken för då ser man verkligen svagheterna och förstår hur saker och ting hänger ihop. Dessutom lär jag mig mycket av att se när någon annan som är duktig tömkör eftersom att jag har gjort det så himla lite på egen hand. På slutet så trampade Katarina lite med honom, bara så att man såg att han förstod när hon petade i takten med spöt på baken. Han gör det så lekande lätt, sänker bakdelen och börjar trampa. Tänk om, eller när, vi kommer så långt att jag kan få sitta på och lära mig dessa svåra konster. Hade inte varit helt fel om han kunde gå piff och puff, piruetter och byten! Inte för att vi ska tävla GP precis utan bara för att jag ska lära mig och för skojs skull såklart.

Jag vet att jag ligger lite efter i min bloggning, ska försöka skriva igen, men just nu händer det så mycket hela tiden....

kramen!

Gud vilken rolig och lärorik träning vi fick igår, jisses! Cesar och jag hoppade rekord också. Sist på hoppträningen hoppade vi ju 90 cm och nu stod måttstocken på 95 cm, fast både Katarina och jag tyckte att det mer såg ut att vara 1 m. Det spelar ingen roll i vilket fall som helst för han hoppade verkligen super stora delar av träningen och han boostar mig med självförtroende för mitt självförtroende i hoppning har varit noll. Jag har aldrig fått chansen att riktigt sitta på en häst som hoppar bra och öva på det. Gotlandsrussen på ridskolan stannade i princip alltid och hoppade jämfota över så att man landade på halsen, min första ponny var inte säker själv i hoppningen (kan ev. ha berott på känning i kotor eller annat då hon gått både lätt fälttävlan och LA hoppning innan) och vi vägrade ut oss massa gånger och sen Noell har jag ju inte lagt ner tiden på hoppningen. Det är först nu jag sitter på en häst som funkar bra för mig att hoppa riktigt på och då är det ju hemskt roligt! Men det har nog inte alltid bara berott på hästarna tror jag för jag har även HATAT att hoppa höjdhopp i skolan, det blev liksom en spärr i mig när mattan och ribban kom fram, haha. Samma med att hoppa bock, mardrömmar på riktigt kan jag säga...

Första övningen var "rosa-bandet". Vi travhoppade ett mindre hinder, saktade av till trav, la en volt utåt (som blev som "knuten" på rosa-bandet) och travhoppade ett liknande hinder och så började vi om. Väldigt bra kvickhetsövning med mycket svängar. Kände verkligen att jag och Cesar behöver träna på att rida an hinder i trav... Han sög inte riktigt tag och jag följde inte tillräckligt bra i början men efter några språng kom vi igång bättre.

Övning nummer två var också en kvickhetsövning. Red an ett räcke på ca 60-70 cm i trav från en rätt tajt sväng, landade i galopp och red rakt en bit innan vi gjorde halt och ryggade 2-3 steg. Vi fick ett kråkhopp här men annars gick det bra.

Tredje övningen var en rak linje som besod av ett lågt hjälphinder, en oxer och sedan (för Cesar) 4 galoppsprång fram till ännu en oxer. I början drog han lite åt vänster efter första oxern vilket gjorde distansen längre och han fick hoppa av tidigt och orytmiskt. Hjälpen för det blev att kicka till honom efter landningen på den första oxern och då klickade det och sedan bjöd han till framåt och vägen blev bra och distanserna stämde. Då höjde vi upp sista oxern och vi fick ett par kanonsprång! Det sista vi gjorde var att sänka ner till typ 40 cm för att det bara skulle vara superlätt och att de skulle ha den lätta känslan till nästa hoppass.

Jag är supernöjd och även kul att se lilla Noell utvecklas för var träning, min fina prinsessa är så duktig. Snart får alla hopponnysar tufft motstånd. ;)

Tyvärr småregnade det och vi fick inga fina bilder denna gång, får visa den fina hoppbilden igen istället.

Känner att jag ligger lite efter i min bloggning, men nu kommer ialla fall en utvärdering av dressyrpasset i måndags. :)

I förrgår var det dressyrträning för Katarina. Eftersom vi hoppade en liten markarbetsövning i söndags och hade bokat träning även på tisdag (hoppning) så valde jag att vi skulle jobba med travarbete. Markarbete och hoppning innebär mycket galopp för honom och då är det inte så schysst att fokusera sig på galoppen även på dressyrträningen. Efter att jag värmt honom i alla gångarter så fick jag börja med att rida på ett mindre fyrkantsspår som var kring 15 m åt alla håll. Jag skulle rida övergångar mellan skritt och trav, trava ett halvt varv för att göra en övergång till skritt och skritta ett kvarts varv, igång i trav ett halvt varv osv. Vi fick träna väldigt mycket olika saker bara genom denna enkla övning. Dels fick vi inget "stöd" av staketet så att balansen tränades mer effektivt = jag fick fokusera på inramningen på yttersidan och han hitta sin balans mer själv. Sedan tränade vi även på kvickheten med att växla mellan ställning och rakriktning hela tiden samt även kvaliteten i övergångarna - att bakbenen skulle vara med hela tiden för att träna bort halvdana övergångar. Han ändrar sällan formen i övergångar nu utan är stadig, men man vill ha mer kvalitet helt enkelt.

Övergångarna blev väldigt bra tillslut så vi övergick istället till att rida tagen bakdel i varje hörn av spåret för att ta igenom honom lite extra. Han vill gärna sladda ut med bakdelen på böjda spår så han behöver lite mer styrketräning för att orka spåra jämnt hela tiden. I högervarvet blev han väldigt fin och fronten kom upp sig bra av detta arbete! I vänster varv var det betydligt svårare. Det är för att vi har ett problem som syns väldigt tydligt på bl.a den här tävlingsfilmen:

Det är nämligen så att han inte suger tag riktigt i vänstervarvet och ställer sig ärligt. Det blir så tydligt i början av programmet här då han först gör en volt i höger varv och sedan vänder över banan till vänster varv och gör en volt till vänster. Han blir som ett dragspel i vänstersidan och kortar ihop halsen och steget istället för att ställa igenom och trava aktivt med mer längd i varje steg.

För att ta oss förbi detta så red vi istället på en stor volt och red några steg tagen bakdel, några vanligt osv. Tillslut blev han riktigt fin och formen blev sååå mycket bättre, har aldrig fått en sådan fin känsla på honom förut! Det kändes på honom att det släppte igenom för han började tugga mjukt på bettet och det brukar han inte göra. Han brukar suga bra på bettet och är aldrig tuggig och stressad i munnen, men nu började han tugga mjukt då och då av förnöjsamhet, ungefär som när de tuggar vid rykt och massage.  

Jag och lille tussen på klubbtävling i april 2012.