Linda Mårtensson
12 april 2011 23:10
Hejsan Sofia :)
Jag förstår att det känns tomt när du haft två hästar och nu är de bara borta liksom. Från att jag sålde min förra ponny tills att jag fick Noell (knappt två månader) så kändes det som att jag höll på att krypa ur skinnet, dels för att jag saknade Cookie som hon heter -när man har umgåtts med en häst varje dag i över tre år så blir man väldigt tajta, plus att jag kände att jag inte hade något att göra längre. Allt var bara tomt och hemskt. Men när Noell kom hem hit så fick jag rejält med sysselsättning igen och dessutom fick jag en ny individ att lära känna och allt det där :) Även om jag fortfarande saknar min ponny, alltså två år senare så fixar jag det då jag har en sysselsättning och ännu en häst som gått rakt in i hjärtat på mig. Vi människor är "vanedjur" och man bör gå tillbaka till sina "rutiner" så fort som möjligt -då bearbetar man sorgen bättre. Så mitt råd till dig är absolut att börja med hästar igen eftersom att du saknar dem! På vilket sätt du ska börja är lite svårt för mig att veta då jag inte har en aning om du är tävlingsryttare eller skogsmulle samt hur långt kommen du är i ridningen så att säga. Du kan ju alltid börja leta en medryttarhäst eller så kanske du borde börja med lite ridlektioner? Då är inte hästarna lika mycket DITT ansvar och du kan förmodligen slappna av lite mer.
Du måste jobba lite med din självkänsla och mentala inställning, alla har otur någon gång så du måste intala dig själv att det kommer att fixa sig nu, det borde inte vara så att man alltid har otur, eller hur? Och om hästarna inte ligger som ett tungt ansvar på dina axlar så tror jag att allt går lite lättare =) Sen ska du inte heller tänka att det inte kommer att kännas likadant och blabla...Alla hästar är olika individer och det kommer aldrig kännas likadant med en häst som en annan, oavsett om det är din egen eller någon annans! Däremot tror jag att man kan älska alla på sitt sätt ändå :)
Hoppas att jag svarade någorlunda på dina frågor ;) Hade så bra och lycka till med ridningen!
kram Linda