Tycker inte ni att det är så? Det är ständigt något som måste lösas liksom....

Mamma och jag diskuterade det där med hagproblemen igår, det håller inte om man hela tiden ska gå och oroa sig för att hästarna håller sig lugna inne i hagen. Vi kom fram till att vi ska ställa ut en höbal i hagen om det fungerar. Jag är egentligen emot det, Noell brukar inte kunna hejda sig när det gäller mat, men detta kommer endast gälla tills att snön är borta och vi kan ha ordentlig ström på. Det fungerar inte att de leker med tråden, allvarliga skador kan uppstå och om de rymmer finns det risk för att de blir påkörda eller skadar sig på något annat sätt.

Hursom helst, igår skrittade jag ut en kortis barbacka. Bitande kallt, ca 20 minusgrader :/ Inte okej! Känns inte så kul, jag vill komma igång, bara någon månad till de första tävlingarna! Men det kan faktiskt ge mer än vad man tror att skritta barbacka, jag tränade stenhårt på sitsen och lösgjorde Noell så gott det gick. Teknik med sig själv är jättenyttigt att träna i skritt, då hinner man ju känna efter ordentligt! Känslan är faktiskt det viktigaste, man måste känna hur hästen går, man kan ju inte ta av sig ögonen och ställa dem på backen bredvid! ;)

Nu ska jag ha fysiklab, pussohej!