Har haft en bra dag på jobbet idag och har blivit bjuden på en god middag hemma hos farmor. Först smörstekt bröd med avokado och tomater i en röra samt räkor och dressing på, sedan ugnsstekt kött med stekt potatis, sås, blomkål och morötter. Till efterrätt serverades kokta persikor med en slags smördegstäcke och glass till, nomnom.

Nu har vi intagit soffläge och chillar lite och sedan när vi kommer hem ska jag ut med Cesar i skogen en sväng, tokmys!

Jag lever i mellanmjölk, precis så känns det. Vissa dagar känns allt så rätt, andra helt tvärtom. Jag vill plugga, bli något. Samtidigt vill jag köpa en fräck häst och bara leva. Vad är realistiskt? Följ hjärtat. Jag försöker, men hur gör man när hjärtat vill flera saker på samma gång? Saker som inte går att pussla ihop? Jag vill plugga OCH hålla på med hästar. 1. Hur hinner/orkar man det? 2. Det är omöjligt ekonomiskt sett - om jag inte bor hemma. Men i Sundsvall vet jag inte om jag vill plugga. Tanken på att sluta med hästar i tre, fyra, fem år känns inte helt lockande. Och jag är väldigt mycket en "allt eller inget" människa och gillar inte tanken på att bli medryttare eller något i den stilen "bara för att hålla igång ridningen" 2 dagar i veckan. Hästarna är en stor del av mitt liv och tanken på att lämna den stora delen, tryggheten, är skrämmande. Har inget emot stadsluft, det är kul, men hur överlever man utan avkopplingen med stalluft och en mule mot kinden?

Att leva utan stadga. Jag vill ta avstamp från där jag är nu i livet, gillar inte gråzonen utan vill ha ett slags mål, något att leva för. Samtidigt rädsla, panik, för något nytt liv.

Delar med mig av några rader som jag fick av en gammal lärare.

Ingen kan veta just det som du vet.

Många vet mer, några vet mindre.

Men ingen kan veta just det som du vet. 

Det måste du veta själv.

Ingen kan känna just så som du känner.

Alla känner på sitt eget sätt. 

Du kan inte känna som andra känner.

Du kan bara känna själv.

Ingen kan veta vad som är bäst för dig.

Inte du själv, och inte någon annan.

Ingen kan veta vad som är bäst för dig,

men du måste välja själv.

För det liv du har fått ska du leva själv

och ingen annan kan leva det för dig.

Jag har läst dessa rader många, många gånger och jag har sparat texten på originalpapperet ända sedan jag fick det när jag gick ut årskurs 6. Det är fint och sant. Men det är så svårt att välja.

Vad hoppas du?

Vad önskar du?

Vad vill du?

Är du rädd?

Om du är rädd, sluta med det.

Kom hem från jobbet för en stund sedan. Jag har haft ett par "lediga" dagar nu efter att ha jobbat helgen, nåja jag jobbade torsdag-måndag och var endast helledig på tisdagen men iallafall. På tisdagen då mamma fyllde år så drog jag, Kristine och Maya in till birsta/bergsåker och handlade en massa hästsaker. Det var ett tag sedan vi fyllde förrådet med "bra att ha" saker. Köpte nytt pälsglans, hästsalva, liniment, nya hönät inför hösten, ett par nya borstar, silikonsnoddar, ett schabrak mm. Jag inhandlade även en salva som jag hoppas ska kunna hjälpa mot Cesars klåda. Han har ändå hållt sig hyffsad i år men förra året fick vi ju stubba honom för att manen såg så bedrövlig ut. Han har inte haft några problem med sår och sådant men han kliar sig ändå väldigt mycket och det blir inte så snyggt och inte så behagligt för honom att det kliar så mycket.

Den här blev det:

Det är naturliga produkter i den och jag hoppas att det kommer fungera. :)

Vi köpte även varsin plastlåda för förvaring i sadelkammaren (Ogillas skarpt när mössen vill bygga bo bland ens grejer så det är bäst att göra det otrivsamt för dem ;)) (ja, jag har lite fobi för råttor/möss) och färgglada hinkar för borstar. På kvällen när vi hade lite släkt här på middag och kladdkaka för mamma som fyllde år så haffade jag moster till att skriva namnen lite käckt på hinkarna:

Tjusigt va? Tack moster!

Igår jobbade jag kväll och Cesar behövde bara en promenad efter tre tuffa träningspass så då blev det till att gå lös i sadelkammaren. Ut med alla grejer, sopa väggar, torka hyllor, hängare, element, radio och lampa samt sopa golvet ordentligt och till sist sortera bland alla grejer och in med allt igen. Nu är det bara Ninas del som ska sorteras och städas, men den uppgiften får hon fixa själv. Hon skulle ändå bli galen och inte hitta något om vi rörde till bland hennes saker. ;) Det är skönt med nystädat och ordning måste jag säga. I helgen blir det till att skura resten av stallet och såsmåningom börja bygga om och fräscha upp vinterhagarna som förövrigt snart är färdigmockade och krattade. Det är inte så bara att ha ett stall att ta hand om, nästa år måste det målas utvändigt och sadelkammaren ska också målas. :) Tur att jag brinner för det jag gör.

Skulle tro att Cesar längtar tills att äpplena mognar, vi har så det räcker hela hösten, hehe.

En tröttis-Bell på stallgången idag efter att hon och Kristine tränat. Känns så himla bra och rätt att Kristine fått tagit över henne och jag blir varm i hjärtat när jag ser att de uppskattar varandra. Noell är den finaste jag vet och jag är så stolt över att hon är såpass väluppfostrad - Kristine kan precis som jag nästan alltid ha henne lös när hon borstar och sköter henne. Noell står som ett ljus och njuter. Människor hon känner älskar hon och kommer aldrig med en surmin (om man bortser från när man ska spänna sadelgjorden och ibland när man tvättar henne runt juvren, haha ;))

Idag vilar Cesar helt så det blir bara lite mockning och skötsel för honom, kanske får passa på att putsa lite utrustning eftersom att vädret ändå inte är särskilt strålande. Jag borde också ta mig ut och motionera lite på egen hand och så borde jag läsa ut boken jag håller på med. Så får det bli.

Kram

Gud vilken rolig och lärorik träning vi fick igår, jisses! Cesar och jag hoppade rekord också. Sist på hoppträningen hoppade vi ju 90 cm och nu stod måttstocken på 95 cm, fast både Katarina och jag tyckte att det mer såg ut att vara 1 m. Det spelar ingen roll i vilket fall som helst för han hoppade verkligen super stora delar av träningen och han boostar mig med självförtroende för mitt självförtroende i hoppning har varit noll. Jag har aldrig fått chansen att riktigt sitta på en häst som hoppar bra och öva på det. Gotlandsrussen på ridskolan stannade i princip alltid och hoppade jämfota över så att man landade på halsen, min första ponny var inte säker själv i hoppningen (kan ev. ha berott på känning i kotor eller annat då hon gått både lätt fälttävlan och LA hoppning innan) och vi vägrade ut oss massa gånger och sen Noell har jag ju inte lagt ner tiden på hoppningen. Det är först nu jag sitter på en häst som funkar bra för mig att hoppa riktigt på och då är det ju hemskt roligt! Men det har nog inte alltid bara berott på hästarna tror jag för jag har även HATAT att hoppa höjdhopp i skolan, det blev liksom en spärr i mig när mattan och ribban kom fram, haha. Samma med att hoppa bock, mardrömmar på riktigt kan jag säga...

Första övningen var "rosa-bandet". Vi travhoppade ett mindre hinder, saktade av till trav, la en volt utåt (som blev som "knuten" på rosa-bandet) och travhoppade ett liknande hinder och så började vi om. Väldigt bra kvickhetsövning med mycket svängar. Kände verkligen att jag och Cesar behöver träna på att rida an hinder i trav... Han sög inte riktigt tag och jag följde inte tillräckligt bra i början men efter några språng kom vi igång bättre.

Övning nummer två var också en kvickhetsövning. Red an ett räcke på ca 60-70 cm i trav från en rätt tajt sväng, landade i galopp och red rakt en bit innan vi gjorde halt och ryggade 2-3 steg. Vi fick ett kråkhopp här men annars gick det bra.

Tredje övningen var en rak linje som besod av ett lågt hjälphinder, en oxer och sedan (för Cesar) 4 galoppsprång fram till ännu en oxer. I början drog han lite åt vänster efter första oxern vilket gjorde distansen längre och han fick hoppa av tidigt och orytmiskt. Hjälpen för det blev att kicka till honom efter landningen på den första oxern och då klickade det och sedan bjöd han till framåt och vägen blev bra och distanserna stämde. Då höjde vi upp sista oxern och vi fick ett par kanonsprång! Det sista vi gjorde var att sänka ner till typ 40 cm för att det bara skulle vara superlätt och att de skulle ha den lätta känslan till nästa hoppass.

Jag är supernöjd och även kul att se lilla Noell utvecklas för var träning, min fina prinsessa är så duktig. Snart får alla hopponnysar tufft motstånd. ;)

Tyvärr småregnade det och vi fick inga fina bilder denna gång, får visa den fina hoppbilden igen istället.

Känner att jag ligger lite efter i min bloggning, men nu kommer ialla fall en utvärdering av dressyrpasset i måndags. :)

I förrgår var det dressyrträning för Katarina. Eftersom vi hoppade en liten markarbetsövning i söndags och hade bokat träning även på tisdag (hoppning) så valde jag att vi skulle jobba med travarbete. Markarbete och hoppning innebär mycket galopp för honom och då är det inte så schysst att fokusera sig på galoppen även på dressyrträningen. Efter att jag värmt honom i alla gångarter så fick jag börja med att rida på ett mindre fyrkantsspår som var kring 15 m åt alla håll. Jag skulle rida övergångar mellan skritt och trav, trava ett halvt varv för att göra en övergång till skritt och skritta ett kvarts varv, igång i trav ett halvt varv osv. Vi fick träna väldigt mycket olika saker bara genom denna enkla övning. Dels fick vi inget "stöd" av staketet så att balansen tränades mer effektivt = jag fick fokusera på inramningen på yttersidan och han hitta sin balans mer själv. Sedan tränade vi även på kvickheten med att växla mellan ställning och rakriktning hela tiden samt även kvaliteten i övergångarna - att bakbenen skulle vara med hela tiden för att träna bort halvdana övergångar. Han ändrar sällan formen i övergångar nu utan är stadig, men man vill ha mer kvalitet helt enkelt.

Övergångarna blev väldigt bra tillslut så vi övergick istället till att rida tagen bakdel i varje hörn av spåret för att ta igenom honom lite extra. Han vill gärna sladda ut med bakdelen på böjda spår så han behöver lite mer styrketräning för att orka spåra jämnt hela tiden. I högervarvet blev han väldigt fin och fronten kom upp sig bra av detta arbete! I vänster varv var det betydligt svårare. Det är för att vi har ett problem som syns väldigt tydligt på bl.a den här tävlingsfilmen:

Det är nämligen så att han inte suger tag riktigt i vänstervarvet och ställer sig ärligt. Det blir så tydligt i början av programmet här då han först gör en volt i höger varv och sedan vänder över banan till vänster varv och gör en volt till vänster. Han blir som ett dragspel i vänstersidan och kortar ihop halsen och steget istället för att ställa igenom och trava aktivt med mer längd i varje steg.

För att ta oss förbi detta så red vi istället på en stor volt och red några steg tagen bakdel, några vanligt osv. Tillslut blev han riktigt fin och formen blev sååå mycket bättre, har aldrig fått en sådan fin känsla på honom förut! Det kändes på honom att det släppte igenom för han började tugga mjukt på bettet och det brukar han inte göra. Han brukar suga bra på bettet och är aldrig tuggig och stressad i munnen, men nu började han tugga mjukt då och då av förnöjsamhet, ungefär som när de tuggar vid rykt och massage.  

Jag och lille tussen på klubbtävling i april 2012.

Idag är ingen vanlig dag för det är mammas 41-årsdag!

Mallorcabrudar i maj!

Kram mamma - jag älskar dig.

Det blev inte den snygga kavajen som jag hittade utan jag kör på ett budgetalternativ från Hööks istället. Det funkar för mig, lägger hellre pengar på träning än utrustning faktiskt. Dessutom så var det nog tur att jag inte beställde för det hade nog varit ca 90% chans att jag valt fel storlek ändå, hehe...

Köpte även nya ridskor. Mina har varit trasiga ett bra tag och jag tycker att det är skönt att inte alltid behöva ha på sig stövlar.

Dessa blev det, snygga och kändes väldigt sköna!

Sedan blev det nya stigbygelplattor bl.a och det känns toppen. Jag har ridit med dessa svängda nu ett bra tag pga. att jag bara haft utslitna plattor till mina vanliga och jag gillar inte dessa svängda... Sitter så konstigt på foten eller vad man ska säga och inte så jättesnygga.

Dessa är sjukt mycket bättre!

Imorgon måste vi ut på mer shopping och sedan står hoppträning och kalas på schemat!

Min fina hästponny med massa man   

 Igårkväll var det dags för lite markarbete och Cesar tyckte att det var hur kul som helst! Red bara lite låga hinder som ni ser på bilderna och det var denna övning:

Väldigt nyttig övning! Dock kan inte vi träna så mycket med att länga och korta galoppsprången än, men det var nyttigt att bara få honom med på noterna åt vilket håll vi skulle. Han väntar inte riktigt på mig alltid utan han letar liksom hinder och blir slingrig som sjutton. Därför var det nyttigt att få honom att suga tag och bjuda rakt mot hindret som JAG tänkte styra på.

Cesar var överlycklig och småbockade lite efter första sprången. Jag älskar honom för att han är så himla levnadsglad och tycker att allt är så SKOJ!    Ska verkligen försöka komma iväg på en pay n'jump för det skulle vara väldigt roligt att testa en bana på lite lägre än tävlingshöjd för vi är inte riktigt redo för en hel bana på 90cm än. Jag är kanske petig, men jag vill inte att han bara ska hoppa på fart när vi väl kommer ut på tävlingsbanan utan att han ska hoppa på styrka och teknik samt att galoppen ska vara stadig. Jag vill inte tävla bara för att utan jag vill att det ska se ut för något också. Dessutom minskar risken för skador/omkullridningar om ekipaget framförs i balans.