Min fina hästponny med massa man   

 Igårkväll var det dags för lite markarbete och Cesar tyckte att det var hur kul som helst! Red bara lite låga hinder som ni ser på bilderna och det var denna övning:

Väldigt nyttig övning! Dock kan inte vi träna så mycket med att länga och korta galoppsprången än, men det var nyttigt att bara få honom med på noterna åt vilket håll vi skulle. Han väntar inte riktigt på mig alltid utan han letar liksom hinder och blir slingrig som sjutton. Därför var det nyttigt att få honom att suga tag och bjuda rakt mot hindret som JAG tänkte styra på.

Cesar var överlycklig och småbockade lite efter första sprången. Jag älskar honom för att han är så himla levnadsglad och tycker att allt är så SKOJ!    Ska verkligen försöka komma iväg på en pay n'jump för det skulle vara väldigt roligt att testa en bana på lite lägre än tävlingshöjd för vi är inte riktigt redo för en hel bana på 90cm än. Jag är kanske petig, men jag vill inte att han bara ska hoppa på fart när vi väl kommer ut på tävlingsbanan utan att han ska hoppa på styrka och teknik samt att galoppen ska vara stadig. Jag vill inte tävla bara för att utan jag vill att det ska se ut för något också. Dessutom minskar risken för skador/omkullridningar om ekipaget framförs i balans. 

Jag var så trött igår så jag orkade inte skriva något om träningen. Men jag tyckte att det var rätt okej efter att ha promenerat, ridit, mockat hage, fixat allt i stallet, smörjt samt tvättat täcken ute i vattenslangen, jag lovar att jag sov gott. Idag skulle jag egentligen ha jobbat kvällen men det blev lite ändringar så jag fick jobba 7-16.30 istället så tänkte slänga iväg ett inlägg innan jag gör stallet och skrittar Cesar på lite mysiga skogsstigar.

Ja, träningen igår då. Till att börja med var det riktigt skoj att träffa Katarina igen och så himla roligt att träna igen! Men varmt var det, hualigen. Det droppade svett av oss båda efteråt och Cesar hade svettats igenom både lindor och schabrak, som tur var hade jag ställt iordning lite betfor med salt i som han fick direkt när vi kom hem. Vi värmde lite självständigt först och sedan fick vi träna en riktig styrkeövning för Cesar. Vi utgick från trav på en stor volt och gjorde en mindre volt varje varv (ca 15m i diameter) där vi gick in i sluta/tagen bakdel och sedan växlade vi till öppna/bogen in under andra halvan av volten och sedan fattade galopp ur det och galopperade mellan ett halvt och ett varv på stora volten innan vi saktade av till trav och började om. Cesar tyckte att det var riktigt jobbigt men han tog det mycket bra och efter en stund fick vi till riktigt bra fattningar där bakbenen var väl undersatta och bärande. När vi fått igenom denna övning i båda varv med avbrott för skrittpauser var både jag och Cesar ganska trötta och då övergick vi till att rida samma övning fast med bara trav i en lägre form och längre steg under lättridning. Detta var främst för att han skulle få slappna av och tänka framåt för skänkeln. Det är viktigt att han inte börjar förknippa skänkeln med samling utan att han fortfarande tänker framåt. Sådana saker är extremt viktiga att tänka på när man börjar så smått att avancera ridningen, när man tar steget från basic att basic grejerna fortfarande förblir desamma!

Vi tänker snart börja vänja lille spillevinken på kandar, det blir spännande! Men visst börjar han se ut att vara redo för gå på kandar nu ändå:

Jag tror att Cesar är en häst som kommer gå riktigt bra på kandar, han är inte alls rädd att suga tag i handen som tex. Noell så jag tror att det kommer passa utmärkt! 

Lite fina bilder från en hoppträning för Katarina för några veckor sedan. Noell har vi börjat såhär på riktigt med hoppningen först nu under våren och sommaren. Jag har under åren inte hoppat så mycket med henne då jag satsat hårt på dressyren och så har hon ju varit så hemskt lätt att stressa upp och därför har jag legat lågt på den fronten. Nu börjar hon dock att förstå mer och mer vad det handlar om och tekniken förbättras eftersom. Cesar har hoppet rätt naturligt i sig och han älskar verkligen att hoppa! Nu senast provade vi att hoppa med lite höjd ett par språng, på sista bilden ligger oxern på 90 cm. Jag har varit nogrann med markarbetet och han har ju fått hoppa mycket låga hinder under det här året som gått och man känner att han blivit väldigt mycket säkrare och nu klippte han den där oxern med riktigt fin ryggverkan och som ni ser är frambenen bra uppdragna, duktiga häst!

På midsommarafton drog jag med min syster ner till ridbanan och bad henne fota och filma lite. Det är så himla bra att få se sig själv rida även om det ibland kan kännas jobbigt att se alla fel och brister uppenbara sig. Jag brukar, även om det kanske är lite ego (    ), titta på mina filmer om och om igen. Man lär sig av att titta och analysera sig själv och även andra, hela youtube och videofy är ju fullt av ridklipp! Det jag reagerade mest på när jag såg denna film var givetvis min grundposition i sadeln. När hästarna är lite pigga och vill gå iväg ifrån en så är det hemskt lätt att skänkeln kommer för långt fram och då sabbar man även resten och man kommer inte ner och följer hästen riktigt bra. På filmen när jag rider Norris så hade jag dels tagit åt mig av det jag såg på filmen samt tränat några pass för tränare och då var de betydligt bättre! Dock är Norris väldigt mycket lättare överhuvudtaget att sitta ner och följa i gången, framförallt i traven, men det är väl en annan historia hehe.

Jag blir helt salig av att rida ordentligt igen! Igår var första dagen jag red på banan på nästan två veckor och det var helt underbart. Jag hade en ny häst som var mjuk och fin i handen utan stret och motstånd. Det finns alltid mer att jobba med såklart och man får alltid kämpa innan hästarna släpper igenom och blir fullständigt lösgjorda, men det är härligt när det inte finns några hinder och man känner att de blir tillfreds ju mer man rider.

Jag tog det rätt lugnt, värmde lätt i alla gångarter på stora spåret innan jag jobbade på volten och tog igenom sidorna och övergångar. Jag red tills att han släppte igenom och kändes bra men red inte i det bra läget någon ordentlig stund för att inte trötta ut honom. Även om han inte på två veckors skritt tappar så himla mycket så måste man ge han tid att komma igång och hur det än är så tappar de lite kondition som man måste ta igen, träning är alltid färskvara! 

Bilden är från midsommarafton, fler kommer!

Syster, bror och ponny.

Mamma fotade ett par mobilbilder när vi var påväg hem.

Idag var det dags för Katarinaträning och introduktion av kandar för lilla Noell. Hon var så otroligt söt och hon kände sig nog otroligt vuxen av sig, haha. De största anledningarna till att vi introducerat kandar är att det är lättare att få igenom ställningen i nacken korrekt och faktiskt för min handställning. När jag rider på kandar så får jag tänka mycket mer på att hålla handen buren, mjuk och ytterst finkänslig. 

Noell tog det hela med ro, hon var lite frågande i början av passet men mot slutet sög hon tag och blev riktigt nice! Red såklart i princip inget alls med stångtygeln, men det kändes ändå stor skillnad mot att rida på vanligt träns. Vi tränade mest skolor och samlade stundvis lite extra för att stärka henne. Hon är lite stum i sin högra sida, tycker att det är jobbigt att båda stretcha ut och komprimera ihop den sidan, men mot slutet släppte det mer och mer. Ska fortsätta att rida något pass då och då på kandar om det är så att jag känner skillnad imorgon då jag ska rida ett kort pass på träns för att känna om jag fått lite mer stöd i handen.

Igår var det träningsdags igen, men eftersom Noell fick "behandling" (om man kan kalla det så) så valde jag att rida Cesar. Han behöver ju också träning!

Vi fick börja värma i trav och Karin såg att han hade utvecklats så mycket och blivit välbalanserad och relativt stadig. Därför gnatade vi inte mer än nödvändigt där och gick över till galopparbetet så snart han tog halvhalterna och inte ångade iväg ifrån mig. Cesar tyckte att det var lite kämpigt och krumbuktade en del hit och dit men stundvis var han fin och det känns att han är helt på rätt väg i sin utveckling. Jag har faktiskt lite nya klipp på honom som jag skulle kunna visa - han har blivit väldigt fin "lill"killen! Jag får nog försöka ladda in dem under dagen så ni får se.

Under sommaren ska jag försöka rida honom minst en dag i veckan så att vi får ordning på galoppen ordentligt. Visserligen är det jobb och allt möjligt men jag har åtminstone inte en hög av skolböcker framför mig var och varannan kväll då. ;) Sååå jag borde orka med att rida två emellanåt!

I söndags red jag även Cesar en sväng på ridbanan, som nu är helt upptinad!   Visserligen är den fortfarande blöt, men det är SAND och det går att träna ordentligt hemmavid, jippie!

Cesar är alltså min mammas nordsvensk om någon inte visste det. Han är en valack född -03 och har varit i vår ägo sedan maj -09. Innan dess har han gått på travet, men såldes som ridhäst eftersom han hellre ville galoppera i slutspurtarna.   

I höstas jobbade vi rätt mycket med galoppen, han blev säker på fattningarna åt båda håll både på rakt och böjt spår och började så smått söka sig lite nedåt. Under vintern har vi låtit honom vila från den intensiva träningen med galoppen och han har mest fått galoppera lite i skogen bara för att hålla igång. Nu när det har tinat och underlaget är säkert så är det dags att träna lite intensivt igen och målet i sommar är att få honom lika balanserad i galoppen som han numer är i traven. Jag red därför ett kort, men intensivt pass där jag gjorde ett antal fattningar på volt. Han var jätteduktig och några fattningar var riktigt fina, då han orkade gå kvar i formen. Givetvis tappar han formen efter ett par språng, men det känns att han är på väg! Dessutom så blir han inte lika stressad av galopparbetet nu och han klarar att galoppera i en mer normal takt istället för att rusa, duktig polle!

Han är inte bara väldigt arbetsvillig och trevlig att jobba med, han är jädrigt snygg också!