Hejhej!

Tänkte uppdatera er lite om veckan och en av sakerna jag har haft för mig är att jag har ridit Norris tisdag och onsdag. Ni kommer väl ihåg honom? Här är en film från sist jag red honom:

En häst som är 6 år och ännu ganska "valpig". På tisdagen red jag på banan och tränade verkligen grunden. Han ville inte stå still i halterna utan började steppa omkring så fort att jag mjuknade i handen och det är en viktig del i ridningen att de inte ska "älga iväg" när man lättar av i handen, utan de ska fortsätta med det man bett om och de ska bära sig själv. Inte förrän jag lägger på skänkeln vill jag att de ska reagera framåt. Skänkel betyder fram och handen styr endast en del av broms och styrning. Det märks också att han är ung på det sättet att han har lite svårt med koncentrationen. Han tappar sitt fokus på mig direkt när det går någon förbi banan etc. Det är en hel del jobb med honom men jag är väldigt säker på att det kommer att bli en riktigt trevlig häst för han är otroligt go och gullig.

Hans fina temprament skulle även visa sig dagen efter när vi red ut i skogen. Vi mötte mopeder på skogsbilvägen utan att han brydde sig alls och sedan skedde något väldigt hemskt. Vi hade svängt av på en smal grusväg där det i stort sett aldrig är någon trafik. Vi skrittade stillsamt på långa tyglar, mötte en tjej som var ute och joggade och befann oss precis mitt emellan två (inte så stora) backkrön då jag hör att det kommer en bil. Jag hinner tänka att det lät som att bilen körde rätt snabbt och att vi borde gå undan ordentligt på sidan eftersom det är så väldans smalt och innan vi ens hinner gå undan ser jag bilen komma över backkrönet i FULL FART. Det gick MINST 70 km/h och jag tänkte att "nu dör vi". När föraren får syn på oss ställer han sig på bromsen och det rasslade ordentligt under hjulen eftersom att det var rullgrus där. Lilla Norris blev naturligtvis livrädd, tvärvände och började springa åt andra hållet. Tack och lov var han så snäll och duktig och saktade av när bilen fick stopp och tystnade och sedan kunde vi om än något motvilligt skritta förbi. Det värsta var att föraren inte ens öppnade bildörren och frågade om det gick bra...! Tack och lov gick det bra med både mig och hästen, men tänk om vi hade varit 20m längre fram? Då hade det förmodligen kunnat gå RIKTIGT ILLA. Jag är väldigt glad att jag satt på Norris som har ett sådant fint temperament eftersom att jag själv blev minst lika rädd som han, men han litade på mig och vågade gå förbi och var helt avslappnad resten av turen som tack och lov gick bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter en hektisk "Hästens Dag" tog jag och packade in för höstens första tävling som för oss anordnades av Harmångers rk men var förlagd på Jättendals anläggning. Jag har aldrig tävlat där förut, men det var en mysig liten anläggning. Dock var underl...

Det var ett bra tag sedan jag skrev något ordentligt men nu känner jag att det är hög tid att uppdatera er lite om hur vår dressyr utvecklas! Sedan Jossan var här och fixade med honom så har utvecklingen gått spikrakt framåt och han gör stora framste...

Jag grät och grät. Se det. http://atgplay.se/#/video/20130909-matilda "Det värsta var inte att hamna i rullstol, det var att inte kunna rida"     ...

Lördagen den 7/9 anordnade vi på Matfors vår numer årliga "Hästens Dag". Vädret ägde. Kön till barnridningen var typ 50 meter lång, det bjöds på tunnbrödsbak, marknadsstånd, Mor och Dotterkadrilj, käpphästkadrilj, alternativ kommunikation med häst, h...

  På onsdagen den 28/8 var det klubbtävling istället för vanliga hoppträningen som jag, Kristine, Noell och Cesar är med i, dvs ryttarsatsningen. Kristine och Noell hoppade 60 cm som träning inför lördagens debut på hoppbanan och jag valde att hopp...