....av ridgarderoben. Dragkedjan till mina pioneerstövlar gick ju sönder i vintras efter bara ett års användning så jag lämnade in dem för dragkedjebyte hos en skomakare - resultatet blev sämst. Dragkedjan sitter snett och fult och dessutom så repar den sadeln litegrann och så sitter de inte så bra på mina ben längre. Så nya stövlar behövs. Min kavaj sitter inte heller bra utan den är för trång över framförallt axlarna.

Som ni ser på denna bild har det även blivit en repa i min favvo-hjälm. Jag vet inte vad som har hänt, men när jag tittade häromveckan på den så är det världens repa på skärmen :/

Frågan är vad man ska köra på för färg, jag gillar det marinblåa men samtidigt blir det väldigt snyggt med svart också. Mina krav på ny utrustning blir att det ska vara BEKVÄMT och inte allt för dyrt. Jag tänker inte lägga ut hur mycket som helst för en snygg utrustning för att tävla lokalt och ev. regionalt för jag vet ju inte ens hur länge till jag kan hålla på med hästar och tävling ifall jag flyttar iväg och pluggar någonstans... Bekvämlighet har också hög prioritet, har aldrig gillat att rida i kavaj för det känns alltid så stelt och instängt, jag skulle vilja ha en sportigare kavaj som faktiskt är skön att rida i. Eftersom att vi också är idrottare så borde vår utrustning anpassas till det också med material som andas och är följsamma. Tips är välkomna.

Min plan med Cesar var att tävla under vår och försommar för att sedan ta ett tävlingsuppehåll över juli för att träna och kunna komma tillbaka snäppet bättre på banan. Sista tävlingen blev då Njurunda där jag red en klass. Jag hade tränat mycket sista tiden och han hade verkligen gått super under veckan och jag tänkte att jag skulle försöka söka samma känsla under tävlingen. Han var fin på framridningen men han kändes stundtals på gränsen till matt. När vi kom ut på banan blev han spänd som en fjäder och stod emot under travprogrammet, tappade flyt, tryck och ryggverkan. I galoppen var han dock fin. När jag red ut kände jag mig lite besviken på att jag inte lyckades ha honom där jag ville och att han blev för rak i sidorna i volter etc. Efter att jag smält det en stund kände jag dock att shit det gick ju faktiskt bra, herregud - fjärde tävlingen. Jag har inte ens ridit han riktigt regelbundet i ett år, han är kallblod och mycket häst trots att han är liten (153 cm). Och ja, långtifrån avlad för en dressyrbana så jag kunde inte klaga egentligen (även om jag alltid söker känslan jag vet att jag KAN få när han är tillräckligt lösgjord) och mitt leende breddades när jag fick höra poängen... 63,333%!!!!! Vi låg på placering ett bra tag, men blev sedan nedpetade till sjunde plats (5 placerade). Jag är så lycklig. Min första "storhäst" och vi hamnade typ en procent utanför placering, galet!

Gårddagens kvällspromenad var minst sagt annorlunda. För det första så blåste det endel och Cesar växlade spänningsnivån i kroppen på nolltid. Från att spänna upp sig som en hingst med nacken, till att hoppa runt och ställa sig bakom min rygg pga att han blev rädd för en vattenpump bredvid vägen som gick igång till att gå och smaska och gäspa... Hahah han är bra skön. Jag tror att behandlingen hade gjort susen för han har aldrig gäspat så under en promenad förut. ;) När vi kommit halva sträckan så blev vi dessutom stoppade av några Stockholmare som absolut ville klappa och fotografera sig med honom. De tyckte att han var himla fin och ena lilltjejen frågade om jag brukade använda solkräm på mulen för hon visste att en granne minsann hade haft det på en häst med rosa näsa, haha.

Denna upplevelse var nästan lika rolig och konstig som den gången jag red på en grusväg och från ingenstans kommer det en bil med en Asiatisk familj som bara stannade och fotade random kort på oss utan att ens säga hej... Vad är oddsen att något sådant ska inträffa i bushen här alltså?! 

Det gick jättebra när Jossan kom och gick igenom Cesar. Han hade en del saker i ryggen och i vänstersidan av halsen. Jag har fått någon övning som vi ska göra och så blev han ordinerad två dagar med promenad innan vi kan träna som vanligt :-)

Helgen efter min student 8-9 juni hade vi tävlingar på MRF. Jag startade Cesar LB:1 och LB:2 och var väldigt nöjd! I LB:1 hade han mkt energi men vi hade lite småmissar, spänningar, hastiga bitar och avbrott i galoppen. Poängrekord med 60,69% blev det iaf och plats 7 av 11.

Det var ju första gången han gick två klasser och var lite trött i LB:2. Det märktes av att han kröp ihop något i formen ibland, men han gick genomgående bättre och mer avspänt samt galopperade bättre. Vi satte ytterligare rekord med 61,167% och vi hamnade på femtonde plats av 29 starter, nice!

 schnygg hästen!

Det gick minsann vildare till än vad vi tänkt på vår skrittrunda ikväll, haha. När vi hade skrittat typ 45 minuter så tar Gustaf och bockar ordentligt från skritt på halvlånga tyglar, helt från ingenstans. Jag vände mig såklart om och ser att Maya håller på att tappa balansen och precis när hon börjar återfå den så kastar sig ponnyn åt sidan. Som tur var gick det bra...

Kristine, Noell, Maya och Gustaf häromveckan:

Busfröet på 18 bast   

Jobbat färdigt för idag och är på väg ut till min lilla häst som ska få skritta med Maya och Gustaf ikväll, med nya skor på fossingarna! Igår fick jag äntligen tag i en tjej som kommer ut och kikar på Cesar imorgon så jag håller tummarna för att allt löser sig då, annars får jag ta till kiropraktorn när han kommer tillbaka från sin semester. Men jag hoppas VERKLIGEN att han blir fin efter detta för jag vill träna...

Tills vidare, lyssna på denna text, love it.

I slutet på Juni fick jag i uppgift att rida denna lilla underbaring i två dagar. Norris kallas han och är en valack f. 07 och ca 155 i manken. Han är efter ridponnyhingsten Top Nordpol och visst kan man ana vissa likheter? ;)

Jag älskar mörkbruna hästar med mycket vitt, det är så himla fint och de blir lätt väldigt blanka!

Mamma var med och filmade första dagen och jag tyckte att det gick bra! Jag menar, innan hade jag suttit på honom en stund i skritt och trav och det var i april.

Det är jätteskoj att rida andra hästar och nu bara ännu roligare när jag faktiskt ofta har tid och kan tacka ja.