Idag är jag tillbaka på jobbet igen efter en ledig helg. Helgen har varit perfekt egentligen! En lugn fredag med Cesar-promenix, en lördag med riktig ridning (äntligen!), 11-årskalas och en långkväll i goda vänners lag. Igår tog jag och Kristine en superhärlig uteritt med mycket jogging på nyslagna lägdor och så började vi med lite rensning av stall och hästförråd - välbehövligt. 

Mammas väldigt goda efterrätt, cheesecake med jordgubbar.

Och så lite härlig musik förstås...

....av ridgarderoben. Dragkedjan till mina pioneerstövlar gick ju sönder i vintras efter bara ett års användning så jag lämnade in dem för dragkedjebyte hos en skomakare - resultatet blev sämst. Dragkedjan sitter snett och fult och dessutom så repar den sadeln litegrann och så sitter de inte så bra på mina ben längre. Så nya stövlar behövs. Min kavaj sitter inte heller bra utan den är för trång över framförallt axlarna.

Som ni ser på denna bild har det även blivit en repa i min favvo-hjälm. Jag vet inte vad som har hänt, men när jag tittade häromveckan på den så är det världens repa på skärmen :/

Frågan är vad man ska köra på för färg, jag gillar det marinblåa men samtidigt blir det väldigt snyggt med svart också. Mina krav på ny utrustning blir att det ska vara BEKVÄMT och inte allt för dyrt. Jag tänker inte lägga ut hur mycket som helst för en snygg utrustning för att tävla lokalt och ev. regionalt för jag vet ju inte ens hur länge till jag kan hålla på med hästar och tävling ifall jag flyttar iväg och pluggar någonstans... Bekvämlighet har också hög prioritet, har aldrig gillat att rida i kavaj för det känns alltid så stelt och instängt, jag skulle vilja ha en sportigare kavaj som faktiskt är skön att rida i. Eftersom att vi också är idrottare så borde vår utrustning anpassas till det också med material som andas och är följsamma. Tips är välkomna.

Gårddagens kvällspromenad var minst sagt annorlunda. För det första så blåste det endel och Cesar växlade spänningsnivån i kroppen på nolltid. Från att spänna upp sig som en hingst med nacken, till att hoppa runt och ställa sig bakom min rygg pga att han blev rädd för en vattenpump bredvid vägen som gick igång till att gå och smaska och gäspa... Hahah han är bra skön. Jag tror att behandlingen hade gjort susen för han har aldrig gäspat så under en promenad förut. ;) När vi kommit halva sträckan så blev vi dessutom stoppade av några Stockholmare som absolut ville klappa och fotografera sig med honom. De tyckte att han var himla fin och ena lilltjejen frågade om jag brukade använda solkräm på mulen för hon visste att en granne minsann hade haft det på en häst med rosa näsa, haha.

Denna upplevelse var nästan lika rolig och konstig som den gången jag red på en grusväg och från ingenstans kommer det en bil med en Asiatisk familj som bara stannade och fotade random kort på oss utan att ens säga hej... Vad är oddsen att något sådant ska inträffa i bushen här alltså?! 

Det gick jättebra när Jossan kom och gick igenom Cesar. Han hade en del saker i ryggen och i vänstersidan av halsen. Jag har fått någon övning som vi ska göra och så blev han ordinerad två dagar med promenad innan vi kan träna som vanligt :-)

Det gick minsann vildare till än vad vi tänkt på vår skrittrunda ikväll, haha. När vi hade skrittat typ 45 minuter så tar Gustaf och bockar ordentligt från skritt på halvlånga tyglar, helt från ingenstans. Jag vände mig såklart om och ser att Maya håller på att tappa balansen och precis när hon börjar återfå den så kastar sig ponnyn åt sidan. Som tur var gick det bra...

Kristine, Noell, Maya och Gustaf häromveckan:

Busfröet på 18 bast   

Jobbat färdigt för idag och är på väg ut till min lilla häst som ska få skritta med Maya och Gustaf ikväll, med nya skor på fossingarna! Igår fick jag äntligen tag i en tjej som kommer ut och kikar på Cesar imorgon så jag håller tummarna för att allt löser sig då, annars får jag ta till kiropraktorn när han kommer tillbaka från sin semester. Men jag hoppas VERKLIGEN att han blir fin efter detta för jag vill träna...

Tills vidare, lyssna på denna text, love it.

I slutet på Juni fick jag i uppgift att rida denna lilla underbaring i två dagar. Norris kallas han och är en valack f. 07 och ca 155 i manken. Han är efter ridponnyhingsten Top Nordpol och visst kan man ana vissa likheter? ;)

Jag älskar mörkbruna hästar med mycket vitt, det är så himla fint och de blir lätt väldigt blanka!

Mamma var med och filmade första dagen och jag tyckte att det gick bra! Jag menar, innan hade jag suttit på honom en stund i skritt och trav och det var i april.

Det är jätteskoj att rida andra hästar och nu bara ännu roligare när jag faktiskt ofta har tid och kan tacka ja. 

Det är inte alla som vet detta, men Nova såldes  den 1/5. Försäljningen tog hårt på hela vår familj och alla har varit ledsna, men såklart har det varit tuffast för Kristine. Hon fick Nova när Kristine var 9 år, så fem fantastiska år har passerat... De två har växt ihop tillsammans, från noll (eftersom Nova hade haft föl) till LC hoppning och LA:P1 dressyr. Fina, fina älsklingsponny. 

The last day:

Hejdå hjärtat:

En högt älskad ponny, sjukt speciell och personlig. Jag hör fortfarande hennes frustande och smaskningar i huvudet och det går inte en dag utan att jag skänkt en tanke till Nova, för hon är ju finast. Numer är Nova bosatt på Stuteri Nådhammar (HEMSIDA, de finns även på facebook)- en helt otroligt vacker gård. Jag önskar Nova och hennes nya lilla ryttare Alva all lycka i framtiden och att hon får det minst lika roligt som vi har haft med Nova.

Tillägg: Jag förespråkar ej ridning utan hjälm, bilder utan hjälm har endast förekommit under kontrollerade former för speciella tillfällen.