2012, året då sommaren aldrig aldrig kom, typ.

Hej på er förresten. Nu var det några månader sedan jag skrev här sist, av en rad anledningar. Iallafall så måste jag säga att min sommar blev ganska bra ändå. Jag badade bara en gång, men jobbade desto mer! Jag har ju jobbat inom äldreomsorgen och lustigt nog så tycker jag att det har varit väldigt roligt, vilket jag inte trodde att jag skulle tycka.

Jag och Noell lyckades tyvärr inte kvala in till SM, till stor del berodde det på sadelbekymmer men även orutinen fanns ju med i spelet. Jag är ändå inte så ledsen - det är inte resultaten som finns på pappren som är viktiga för mig utan det är resan som vi har gjort tillsammans  som betyder allt.

Det finns inte heller något dåligt som inte för något gott med sig, som man brukar säga. En av ridlärarna på klubben är väldigt duktig inom sadelområdet och har hjälpt mig och Noell att hitta en sadel som är som gjord för oss. Noell trivs som fisken i vattnet och hennes trav har blivit helt annorlunda. Det bästa med det här sadelbytet är att det har visat sig att alla våra tre hästar ska ha samma sorts sadel och samma vidd t.o.m Så nu får alla tre gå med dominussadlar, perfekt. Dessutom så har jag fått jättebra hjälp med att tömköra Noell, så nu kan hon det också. Det känns hur som helst härligt att möta nya människor som man känner att man kan lita på, fullt ut, och som man trivs med. Jag har våndats över att byta sadel, hade egentligen känt en ganska lång tid att hubertussadeln inte kändes riktigt bra men jag har hört/läst en massa hemska historier om "sadelutprovare" som egentligen inte kan ett enda dugg och sådant vill man ju helst inte råka ut för.

Ja det var lite om livet för tillfället. Kan även förtälja två tragiska saker som hänt under sensommaren. Vår äldsta pointer, Lego, har nu lämnat jordelivet efter en lång skadeperiod i en tass som inte ville gå över utan bara blev värre pga att bakterirerna som hade fått fäste var resistenta mot penicillinet och troligen hade han även cancer i ett litet ben i en tå. Det känns lite tomt att bara ha en hund nu.

Bland de sista bilderna som togs.

Det andra tråkiga är att min morfar gick bort härom veckan, vila i frid.

Nu har ju skolan startat igång också, har redan haft ett prov och några inlämningar. Ganska skönt att vara tillbaka i vardagen, faktiskt. Dessutom blir det förmodligen ett av de roligaste skolåren med student och allt därtill. Vi tävlar ju mot de andra klasserna i "Skvaderklassikern" om vilka som får springa ut först på dagen D. All "defilering" innan idrottsmomenten filmas och läggs upp på youtube, så jag kommer såklart länka det här så snart filmen ligger ute så att ni får se min klass fantastiska framträdande, haha. Dessutom har vi ju projektarbeteskursen i år och mitt arbete blir i allra högsta grad hästinriktat, mer om det kommer.

Nu tänkte jag bjuda på en massa härliga guldkorn från sommaren, tillsvidare. KRAM.

Hammarö rf, juni.

Testar dominussadeln.

Världens finaste.

Nina.

Patrick.

Promenad @ Lillerudsgymnasiet, Karlstad.

Kalvar @ Lillerud.

Fin utsikt från Lillerud.

Kristine ville givetvis mata grisarna på Lillerud med bragokex, haha. Vi (pappa, jag Kristine) och Noell bodde där när vi tävlade ute på fina Hammarö. Jag har utan tvekan blivit lite kär i staden Karlstad under våra två trippar dit ner och värmländska är ju alldeles underbart!

Noell vilar nöjt efter dagens sadelprovning, återkommer med resultat ikväll...

Kristine och Nova på prisutdelning (: Mobilkvalitet här, bilder från kameran kommer sen.

Nu är vi på G igen, sncka om att hon var som en helt annan häst att rida idag! Jag red bara ett lätt pass på banan med henne för att komma igång lite efter alla uteritter. Med handen på hjärtat - det är mysigt att rida ut MEN att träna är trots allt det allra roligaste! Jag skulle aldrig sluta varva träningen med uteritter men helt ärligt skulle jag absolut inte vilja bara rida ut hela tiden, fy vad tradigt det skulle vara! Nej det är minsann tur att Noell också gillar att träna.

Jag red lite uppmjukande bara och red inte så många böjda spår, bara stora volter, för att få henne så rakriktad som möjligt med jämnt stöd i handen. Noell var pigg och överreagerade lite på mina hjälper emellanåt, men hon var mjukare än vad jag kunnat hoppas på så det kändes väldigt bra.

Nej, nu måste jag ta tag i allt skolarbete. Körkortsteori, övningsköra helst varje dag, mattenationella (D-kursen, 4 timmar torsdag morgon), biologiprov, rättskunskapsprov, kemiprov, matteprojekt... Seriöst jag kommer inte ha något liv de närmsta två veckorna som det ser ut nu. Utöver detta ska Noell skötas och vi ska nog hinna minst två Karin-träningar dessa två veckor, jag är inbokad på jobb en kväll, jag har lovat att agera hästskötare åt Kristine i Bollnäs på söndag, på lördag har jag någon barnridning med U-sek och så bör jag gå på en teorilektion på körskolan också. Gaah känner paniken fortplanta sig, tur att det snart är sommarlov! Jaja, det brukar ju alltid lösa sig för det är alltid såhär i slutet av terminen så det finns ingen anledning till att klaga. Dessutom kan jag bocka av en sak och det är byggnation av beteshagarna för det var jag, mamma, Kristine, Nina och Mari så duktiga och fixade igår!

Sköt om er nu och se till att inte bli levande begravd under alla tunga skolböcker, haha ;)

Favvobilden på min snygging.

Noell har haft en riktig mysvecka nu efter SM-kvalet. Hon har bara fått lite vila och uteritter, min magkänsla har sagt mig att hon behövde det nu efter all träning med bommar och ståhej. Dessutom kände jag redan på Matforstävlingen att hon kändes sned i vänster öppna, la huvudet på sned och sådär. Jag försökte stretcha loss henne under veckan men det släppte inte och på Segersta var det inte alls bra. Jag fick balansera henne så gott jag kunde för att det inte skulle synas inne på banan för då ryker alla poäng. Därför har jag gått och väntat på kotknackaren hela veckan och ikväll kom han äntligen och rätade ut henne ordentligt. Noell tyckte att det var helt underbart när flödena kom igång, härligt! Vi fick lite råd angående stretchingen och träningen samt så pratade vi lite kring utfodring. Hur viktigt det är att inte proppa hästarna med massor av krafftfoder då de inte kan ta upp så mycket stärkelse på en och samma gång - då tar magen (och hjärnan) stryk! Det har blivit stor skillnad sen vi bytte till mustangmüslin - hon har blivit mycket lugnare och mer harmonisk. Hon äter visserligen inte mycket men jag kommer att dra ned ännu mer nu när hon har börjat äta lite grönt också. 

Nu blir det lite lugn ridning åtminstone imorgon och sen drar vi igång träningen igen!

kram!

Tänkte uppdatera er lite om Noell också. Vi har ju haft en träningsperiod ett tag nu efter att vi debuterade nationell. 

Fokuset har legat på traven - på att hon ska trava med hela kroppen, använda ryggen och bli lite mer samlad. Till vår hjälp har vi använt bommar och det har fungerat suveränt med två pass i veckan och successiv ökning av antal bommar osv. Detta har hjälpt mig enormt och jag har fått en helt annan häst! Dessutom har jag lärt mig hur jag ska bära mig åt för att bommarna verkligen ska stärka henne - tur att jag har en tränare säger jag bara! Förr red jag bara över liksom, oavsett utbildningsnivå och så, nu är det andra bullar -hon ska ta i och jag ska tänka passage över. Självklart rider man inte så på unga hästar men Noell har kommit så långt i sin utbildning att hon klarar att pressas lite.

Detta har märkts på resultaten också. Förra helgen var det hemmatävling och vi red LA:1 och LA:P1. Hon var lite laddad i LA:1, framförallt i galoppen så det blev lite spänt och vi fick några missar vilket var synd då galoppen brukar vara hennes starka sida och vi förmodligen fått runt 70% om vi hade presterat bra där, nu blev det "bara" 67% som ändå är ett bra resultat och det räckte till vinst!

I LA:P1 var hon lugnare men tyvärr red jag inte tillräckligt bra - särskilt inte i ökningarna och skolorna. Dock fick vi 66% och ytterligare en vinst i bagaget - duktig häst och bakläxa till ryttaren helt enkelt.

Kristine var tyvärr sjuk och fick stryka sig men hon blev såpass pigg under eftermiddagen att hon orkade följa med ner och klicka lite bilder på oss:

Först Nina och Patrick:

Han har musklat sig en hel del den vita sagoponnyn, kika in halsen!

Även denna helg har vi varit iväg på tävling, närmare bestämt igår. En härlig 20 timmarsdag blev det för min del! Väckarklockan ringde redan 02.45 (som tur var hade jag gått och lagt mig i tid så jag hade fått 5 timmars sömn ändå) och innan dagen var slut stod klockan på 23.30 och då hade jag bara slumrat en stund på vägen hem... Tur att jag hade fått med mig ett SM-kval i bagaget! Vi tävlade på Segersta Equestrian - verkligen helt underbar anläggning på alla sätt! Jättebra underlag både i ridhuset och på utebanan, det var fast och inte alls djupt men svikten var jättebra, särskilt i ridhuset. I första klassen (FEI mästerskap) var Noell hyffsat lugn - lite spänd i skritten dock. Jag red lite försiktigt och satte inget tryck i bakbenen vilket gjorde att vi missade en hel del här och där men en mjuk ritt gav ändå drygt 64% som är kvalgränsen för SM! Lite surt att det bara var 1% upp till andraplatsen och placering men det gjorde inget - vi hade ju knäckt gränsen nu så att jag kan slappna av lite kommande tävlingar när jag vet att vi kan och att jag kan lita på mig själv och vårt träningsupplägg! Noell fick fina kommentarer av domarna så det var bara att njuta, härligt!

Efteråt blev det en låång väntan på att alla D-ponnyer skulle rida, tur att det var finväder så att jag och världens bästa hästskötare Nina (tack vännen, du har varit ovärderlig) kunde sitta och titta på fina hästar, sola och fika! När det äntligen var dags för andra klassen hade Noell tydligen stått och laddat lite väl mycket... Hon var på tårna på framridningen men ändå fullt kontrollerbar vilket resulterade i en kalasfin ponny som "vann" framridningen. Hon bara svävade och jag njöt, testade att göra någon ökning i traven och jag kan säga att hon aldrig har travat så bra! Härligt driv men ändå inte snabb i gången och i galoppen gick hon i en härlig uppförsbacke. Känslan från framridningen kommer jag bära med mig väldigt länge, gud så fin hon var. Tyvärr kan man inte få allt på en och samma dag för när vi kom ut blev Noell spänd som en stålfjäder och väldigt opåverkbar. Domarna skrev snabbt så jag hade ingen tid att försöka lugna henne på utan det var bara att rida och vara glad. Vi kom igenom programmet, ja, men med en sådan spänd häst som krullar ihop sig, taktar i alla enkla byten, stirrar på saker och blir helt överkänslig samtidigt som hon blir helt okänslig är inte speciellt lätt att få runt i ett FEI-program. Jag gjorde vad jag kunde, klappade och viskade med henne, försökte få henne att slappna av och inte bara tänka uppåt men utan några större resultat. Antagligen var hon trött i huvudet och alla intryck blev bara too much för henne. Trots att allt blev pannkaka så fick hon fina lovord om hennes potential av domarna - "kan bli mycket bra" löd en av slutkommentarerna. Noell behöver mer rutin för större tävlingar och mer tid för att mogna med uppgifterna. Hon tar lite längre tid på sig än många andra hästar eftersom hon är så känslig men framöver kommer hon förhoppningsvis bli världsvan och ta allt med en klackspark. Hennes känslighet och energi är hennes största fördel samtidigt som det blir hennes akilleshäl många gånger. 

Nina fotade en hel del så förhoppningsvis dyker det väl upp en del bilder så småningom på min snygging!

kram

Kristine och Nova utvecklas hela tiden tillsammans och de senaste veckorna har de tagit många kliv framåt! De startade säsongen med klubbtävlingen i blaskvädret med en LA:3. Första gången på lång bana och några missar men även många bra saker gav 64% och även där en liten rosett!

På deras första riktiga tävling vann de LB:1 på dryga 66%. I LA:1 var Kristine lite nervös och fick inte till ridningen ordentligt och det blev bl.a kommunikationsfel i förvända galoppen - men det är bara att komma igen till nästa tävling.

Sötaste lilla ponnyn!

Nina var också med och hon knep andraplatsen i LA:1 med snygg-Patrick! (fula mobilbilder, I know)

Vi har även beslutat att sälja Nova nu om rätt köpare dyker upp. Kristine är 13 i år och kan därmed fortsätta tävla dressyr även nästa år med henne, men hon har dragit iväg mycket på längden sista året och hon börjar bli mogen för större ponny. B-ponny tiden varar tyvärr inte förevigt men vi är väldigt glada över att Kristine har haft möjlighet att ha en sådan fin första ponny som hon lärt sig hur mycket som helst med! Dessutom är hon alltid så söt så man smälter inombords när hon kommer med spetsade öron i hagen när man ska hämta henne...

Ursäkta för att allt dröjer, men uppladdningen av bilderna har bara strulat, har dock fått in de flesta nu.

Jag och Cesar tränar tillsammans i mån av tid, mamma rider såklart mest eftersom att det i första hand är hennes häst men det är roligt att hjälpa till med utbildningen. Han är riktigt trevlig att jobba med och även om han är lite ponnyaktig så är det bra träning för mig att rida storhäst - för mycket häst är det! I vänstergaloppen börjar han hitta en fin balans och form, i höger varv har han det lite svårare men vi kämpar på! Den 21/4 kom det en hel massa blötsnö men vi ställde upp på klubbtävlingen som anordnades. Då red vi LD:4 igen (väntar med galopprogram tills att han har hittat mer balans) och har skötte sig bra, jättefin på framridningen! Dock blev han väldigt spänd inne på banan, men det var inte heller så konstigt med dressyrstaket, domare i kuren och allt sådant som han inte är van vid. Jag lyckades lotsa runt honom och har fick fina kommentarer om hans goda energi, luftiga trav och så fick han faktiskt betyg 8 på skritten (enda delen av programmet som han var hyffsat avspänd, haha). Resultatet blev nästan 62% och en clearround rosett! Förhoppningsvis kan vi komma ut på några lokala tävlingar till våren då jag (tyvärr) kommer ha fyllt 19 år och ponnytiden är passerad.