Ujuj, tiden springer förbi framför mina ögon. Detta har varit en väldigt blandad vecka, vi har startat upp projekt i matten (på engelska i samarbete med en fransk skola, känn på den!), haft nationellt prov i engelska A, varit smått irriterade över extremt dålig journalistik och mycket annat.

Nationella i engelska bestod av uppsatsdel, jag skrev om Eurovision song contest och läste knappt igenom det jag hade skrivit - vilket förmodligen förklarar en hel del om hur det gick, haha. På tisdagsmorgonen och resten av veckan var det lite kaotiskt på Skvadern kan jag säga, en av journalisterna på Sunsvalls Tidning har anklagat Skvadern för att sätta "glädjebetyg", helt ogrundade. Han har även tagit citaten helt ur sina sammanhang vilket inte alls är okej... De tillfrågade ettorna (varför intervjuar man ens ettor som har gått på skolan någon månad?) pratade inte ens om Skvadern vid tillfället de gjorde sina uttalanden. Skvadern är en seriös skola som definitivt INTE sätter några glädjebetyg. Elevernas höga betyg kan lätt förklaras med att Skvadern har de högsta intagningspoängen för att komma in - i hela Sundsvall. Seriöst, jag orkar inte ens skriva om det här nu egentligen för det är verkligen en tramsig, vinklad artikel, punkt. Här kan du läsa artikeln.

Noell mår iallafall bra och vi fortsätter skritta. Hon är galen lite varann dag nu, värst var hon i torsdags - jag vågade inte ha henne efter vägen på väg hem från ridbanan då hon stegrade, galopperade i sidled, studsade och gick i något som liknade passage i backen upp från banan så vi fick helt enkelt gå över en bäcksvart äng istället, utan pannlampa. Tack och lov så lugnade hon ner sig när jag sa åt henne på skarpen men jag tyckte ändå att det var säkrast att gå över ängen, en trafikolycka vill vi icke vara med om. Det konstiga med henne är att humöret svänger så himla snabbt, från att vara alldelens avslappnad och jätteduktig på banan till att bli helt galen när vi ska hem.Tycker om henne mest i hela världen trots att hon blir lite galen när hon har överskottenergi, min lilla skrotis. 

I övrigt har vi i u-sek anordnat knattedisco igen, fungerade bra förutom att Ida lyckades snubbla i trappen och slå sig i stengolvet. Tur att hon inte bröt något, men det måste ha varit otroligt smärtsamt, stackarn...

Nu måste jag gå och läsa en engelsk bok vilken handlar om en man som tror att han kommer från en annan planet, k-pax, och att han kan resa med ljusets hastighet. Jag undrar vad psykologen kommer att göra?

Nu är det slutpladdrat för min del, hoppas att det inte blev ett helt ovärt inlägg att läsa. Som ni kanske förstår så skriver jag inte så mycket nu eftersom att vi bara skrittar, skulle nog bli lite tradigt för er att läsa om våra skritturer varenda dag. Kram.